Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet KOPPEL

Definition av KOPPEL

1. sammanhållen grupp individer eller föremål; oftast om hundar (särskilt jakthundar); något nedsättande i fråga om människor
2. (generellt) anordning som kedja, snöre, rem eller liknande, avsedd för att koppla ihop ett husdjur (i synnerhet en hund) med sin ägare (eller annan person med ansvar att leda djuret), eller för att koppla ihop två föremål med varandra i övrigt
3. (järnväg, maskinteknik) anordning avsedd för att koppla samman flera lok och vagnar (till ett tåg)
4. (kläder) uniformsdetalj bestående av en livrem med axelrem

Exempel på hur man kan använda KOPPEL i en mening

• Bindning förekommer i flera olika former, till exempel genom en eller flera mindre ormar, iriskt koppel, fjättrar eller flätning där rundjurets kropp ligger i slingor och håller fast sig, biter sig eller korsar sig själv.
• Katter av rasen Manx brukar gilla vatten, har lätt för att lära sig att gå i koppel, och är väldigt intelligenta.
• I skenet av en eld i en eldkorg i fören på båten har varje fiskare tio till tolv fåglar i koppel som får dyka efter fisk.
• Ornamentiken i ringerikestil uppvisar en profilerad runorm som är låst i basen med ett iriskt koppel.
• Lynndie England, vid tidpunkten för brottet 21 år gammal, åtalades bland annat för att tillsammans med flera andra soldatkollegor ha ställt upp en mänsklig pyramid med irakiska fångar, bundit en irakier runt halsen med ett koppel och även ställt upp nakna manliga fångar på rad och beordrat dem att onanera framför kameran.
• En ledhund är en jakthund som under tystnad och i koppel söker vilt med hjälp av vittringen vid så kallad ledhundsjakt.
• Det öppnar också för användningen av flera funktioner även i tågen, exempelvis ljus och ljud, eller rörliga detaljer som kranar, koppel eller strömavtagare.
• På orgeln är pedalklaviaturen (pedalverket) ofta kopplad till (regerar) en egen avdelad grupp pipor i pipverket (då kallad pedalverk); i de flesta orglar kan man också via koppel låta pedalen traktera något av manualverken.
• Vid högviltsjakt användes från medeltiden Leithunde för spårarbetet medan andra drivande hundar som jagade i koppel (pack) användes för släppet när man fått kontakt med viltet.
• Under flera århundraden användes den för parforsjakt i stora koppel (pack) för drev på högvilt, främst hjort, samt vildsvin.
• Bland den utrustning som vagnarna försågs med kan nämnas gummifjädrade hjul (SAB-hjul), automatiska koppel, tryckluftsmanövrerade dörrar, högtalare för hållplatsutrop, hastighetsmätare och eldrivna vindrutetorkare.
• Tidigare kartor stavar det ibland "Kopno" och någon gång "Kopnoholmarne", och någon etymolog visar på något norskt ord, koppul, som skulle betyda ungefär puckel, andra menar att det skulle vara ett estniskt, koppel, kommet från plattyskan, som betyder betesmark.
• Manubrium, från latinet = handtag (manus = hand); används i orglar med pneumatiskt eller elektriskt registersystem för att koppla till och ifrån en stämma eller ett koppel.
• Ornamentiken består av en runorm som följer stenens ytterkant och vars huvud och svans på ristningens övre del är låsta med ett iriskt koppel.
• Mot slutet av 1700-talet introducerade kapplöpningssporten coursing där ett koppel av hundar jagade ifatt en flyende hare.
• I dessa koppel tas dragkrafterna upp av skruvkopplet och tryckkrafterna av två buffertar med c/c-avståndet 1750mm.
• En original censurerad, en för allmänheten (som klipper bort scenen när en av tjejerna visas i koppel) och en ocensurerad version.

Förberedelsen av sidan tog: 127,91 ms.