Information om | Svenska ordet KYRKSOCKEN

Exempel på hur man kan använda KYRKSOCKEN i en mening

• Före 1887 upptogs Gånsta udde, med 244 invånare bestående av byarne Stads- och Ytter-Gånsta nr 1–11 om 8½ mantal Klista nr 1–3 om 3 mantal och Nynäs nr 1 om 1 mantal i Boglösa jordebokssocken men Vårfrukyrka kyrksocken och landskommun och 1887 överfördes området även till Vårfruskyrka jordebokssocken.
• Byn Bockbol tillhörde Dannemora jordebokssocken men Tensta kyrksocken, men överfördes i alla avseenden till Tensta 1889.
• Namnet betyder åkrarna högre upp utefter Voxnan, ovanför huvudbygden i Alfta, som ursprungligen var kyrksocken och kyrkplats.
• Kyrkligt hörde båda delarna till Våla härads prosteri och bildade under 1500-talet kyrksocknen Harbo, med undantag för Åmyra som då kyrkligt tillhörde Björklinge kyrksocken.
• Under medeltiden hörde Aspnäs med gårdarna Gundbo, Hindersbo, Holvarbo och Önbby till Tierps kyrksocken, men överfördes i medeltidens slut till Östervåla i kyrkligt hänseende.
• Ingeborgbo tillhörde Östervåla kyrksocken, men Tierps jordebokssocken, och flyttades över till Östervåla i alla avseenden först 1889.
• Helsinge kyrksocken har avskilts från Borgå kyrksocken innan Borgå år 1351 överläts till Padis klosters patronatsrätt, dvs senast 1350.
• Grolanda kyrksocken var före 1896 delad i en större del öster om Lidan vilken utgjorde Grolanda jordebokssocken och kommun, tillhörig Frökinds härad, samt en mindre del väster om Lidan (Rya rote) som ingick i Jäla jordebokssocken och kommun, tillhörig Vilske härad.
• Sibbo torde ha frigjorts som en egen kyrksocken först efter att Padis patronatsrätt hade upphävts år 1429, dvs på 1430-talet.
• Åreda by, som tillhörde Gårdsby kyrksocken och kommun men Dädesjö socken i Uppvidinge härad i administrativt och judiciellt hänseende, överfördes 1 januari 1888 i alla hänseenden till Gårdsby och Norrvidinge.
• Före 1840 hörde Sjökumla till Åseda jordebokssocken i Uppvidinge härad men till Virserums kyrksocken.
• Området utgjorde före dess en kyrksocken Grundsunds socken med egen sockenstämma men utan att vara egen jordebokssocken, vilken var Morlanda socken.
• Pyttis kyrksocken har avskilts från Borgå kyrksocken innan Borgå år 1351 överläts till Padis klosters patronatsrätt, dvs senast 1350.
• Reso kyrksocken är med säkerhet från 1100-talet men nämns första gången i urkunderna år 1292 då herr Olav av Reso fick en testamentarisk donation.
• Sunds församling (kyrksocken) delades på 1860-talet i två förvaltningsorgan med samma territoriella gränser, i enlighet med förordningen om kommunalförvaltning från 1865.
• Föglö församling (kyrksocken) delades på 1860-talet i två förvaltningsorgan med samma territoriella gränser, i enlighet med förordningen om kommunalförvaltning från 1865.

Förberedelsen av sidan tog: 151,44 ms.