Definition & Betydelse | Svenska ordet LEIJONHUFVUD

Definition av LEIJONHUFVUD

1. ett efternamn

Exempel på hur man kan använda LEIJONHUFVUD i en mening

• Abraham Kristiernsson (Leijonhufvud) var son till väpnaren och fogden Kristiern Gregersson (Leijonhufvud) och Märta Pedersdotter.
• Abraham Kristiernsson (Leijonhufvud) var son till väpnaren och fogden Kristiern Gregersson (Leijonhufvud) och Märta Pedersdotter.
• Leijonhufvud är en månghövdad svensk uradlig ätt härstammande från Selaön i Södermanland, med den första kända medlemmen "Christiern i Brunzebierghe", som köpte jord i Medelvalla på Selaön 1356.
• Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud), enligt osäkra uppgifter född 1 januari 1516 på Ekebergs säteri, Lillkyrka, Närke, död 26 augusti 1551 på Tynnelsö slott i Mälaren, var som Gustav Vasas andra gemål drottning av Sverige 1536–1551.
• Erik Abrahamsson (Leijonhufvud), död 8 november 1520 genom avrättning i Stockholms blodbad, var en svensk riddare, svenskt riksråd och riksmarsk.
• Vid elva års ålder åtföljde han sin farbror, riksrådet Sten Eriksson (Leijonhufvud), på dennes friarebeskickning till Hessen-Kassel och blev jämte honom anhållen i Danmark 20 februari 1563.
• Märta Eriksdotter (Leijonhufvud), kallad "kung Märta", född 24 december 1520 på Ekeberg, Lillkyrka socken i Närke, död 15 januari 1584 på Stegeholm, Västervik, var en politiskt aktiv svensk godsägare och medlem av den svenska adeln.
• Han var son till friherren, riksmarsken och lagmannen i Västergötland Gustaf Olofsson och Brita Eriksdotter (Leijonhufvud) (1514–1572), samt bror till Olof Gustafsson (Stenbock) (död 1599).
• Ebba Eriksdotter (Vasa), född omkring 1490, död 22 november 1549 i Vreta kloster, Östergötland, var en svensk adelskvinna och kung Gustav Vasas syssling samt andra svärmor, såsom mor till drottning Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud).
• Sten Eriksson (Leijonhufvud), född 15 augusti 1518, död 5 oktober 1568 i Stockholm, var en svensk friherre i ätten Leijonhufvud, militär och ämbetsman.
• Axel Stensson (Leijonhufvud) var greve, svenskt riksråd, ståthållare över Finland, lagman, och senare ståthållare i Västergötland.
• Mauritz Stensson Leijonhufvud (även Moritz), född 10 september 1559 på Kärra, död 23 november 1607 på Käggleholm i Närke, var ett svenskt riksråd, greve av Raseborg i Finland, friherre till Gräfsnäs och herre till Käggleholm.
• Abraham Leijonhufvud, född på Ekeberg i Närke 22 mars 1583, död 7 oktober 1618 på Sundby i Södermanland, var en svensk friherre och riksråd.
• Abraham Eriksson (Leijonhufvud), född 1512 eller 1513, död 1 mars 1556, var en svensk riddare och riksråd.
• Gustav Leijonhufvud, född 1597 på Ekeberg, död 6 januari 1658 troligen på sin gård Kärrtorp i Västergötland, var en svensk friherre och landshövding.
• Abraham Leijonhufvud, född 14 augusti 1627 på Hökerum, död 20 juli 1676 på Örebro slott, var en svensk friherre och ämbetsman.
• Det var stamgods för ätten Leijonhufvud, och möjligen födelseplats för Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud), som i och med giftermålet med Gustav Vasa 1536 blev svensk drottning.
• Hon var dotter till Gustav Vasa och Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud) samt gift 20 december 1562 med pfalzgreve Georg Johan I av Pfalz-Veldenz.
• Sofia Vasa, född 29 oktober 1547, död 17 mars 1611, begravd i Strängnäs, var en svensk prinsessa och hertiginna av Sachsen-Lauenburg, fjärde dotter till Gustav Vasa och Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud).
• Elisabet Vasa, född 4 april 1549 på kungsgården i Kungsör, död 19 november 1597 i Stockholm, var svensk prinsessa och hertiginna av Mecklenburg, yngsta dotter till Gustav Vasa och Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud) och gift med hertig Kristofer av Mecklenburg.

Förberedelsen av sidan tog: 156,01 ms.