Definition & Betydelse | Svenska ordet MAKTSKIFTE

Definition av MAKTSKIFTE

1. övergång av makt från en sort till en annan

Exempel på hur man kan använda MAKTSKIFTE i en mening

• Under en kort tid på 1180-talet var Kobe huvudstad i Japan, när den nytillträdde kejsaren Antoku flyttade sitt hov dit tillsammans med sina företrädare Go-Shirakawa och Takakura, i samband med ett oroligt maktskifte.
• Valet ledde till ett maktskifte då den socialdemokratiska regeringen förlorade valet och en borgerlig regering med Carl Bildt som statsminister tillträdde.
• Efter maktskifte inom Uppsala studentkår efter kårvalet under våren 2013 beslutade dock Uppsala studentkår att avsäga sig kårstatus för teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet (undantaget studenter vid Campus Gotland), vilket öppnade för UTN att åter igen ansöka om kårstatus.
• Olsson ansåg, tvärtemot partiledningen och främst Olle Nord (Bergspartiets grundare) samt Monica Hallquist (dåvarande kommunalråd) att det skulle vara bättre för kommunen och smidigare med tanke på att det blev maktskifte centralt.
• Organisationsmedlemmarna planerade för en militärkupp i samband med monarkernas maktskifte, de ville införa en konstitutionell monarki och avskaffa livegenskapen.
• Den nya regeringen ansträngde sig för ett fredligt maktskifte, men har även genomfört en del uppgörelser med Ghanas förflutna.
• Efter att Harper tillfälligt avvärjt ett maktskifte, genom att be generalguvernör Michaëlle Jean att suspendera parlamentet från 4 december till 26 januari, meddelade Dion att han skulle avgå omedelbart när en efterträdare utsetts, vilket skedde när Michael Ignatieff, såsom den enda kvarvarande partiledarkandidaten, utsågs till tillförordnad partiledare 10 december.
• Nästa val innebar därför ytterligare ett maktskifte och Håkansson återgick som oppositionsråd medan ordförandeposten övertogs av Ella Tengbom-Velander från Moderaterna.

Förberedelsen av sidan tog: 96,07 ms.