Definition, Betydelse, Synonymer & Anagram | Svenska ordet MANER

Definition av MANER

1. underjordiska gudomligheter (de avlidnas andar) i romersk mytologi
2. sätt, framställningssätt; förkonstling

Exempel på hur man kan använda MANER i en mening

• Liksom sina samtida arbetade han gärna i gamla mästares maner, men hans utförande präglas ändå av spontaneitet och friskhet.
• Hans stil var full av egendomligheter: arkaismer, nybildningar, sökta liknelser i Thomas Carlyles och Das junge Deutschlands maner och kryddades av burlesker och grovheter i rikt antal.
• Av hans tragedier är Sédécie ou les juives den främsta och karakteristisk för Garniers maner: ett enkelt händelseförlopp och en svulstig deklamation.
• Giordano var en eklektiker, som sökte förena ideal stil med naturalism och som visste att återgiva vilket maner man behagade.
• Grazzini var en av den toskanska prosans mästare, vars böjliga, klara stil kommer till sin rätt framför allt i Le cene, en novellsamling i Giovanni Boccaccios maner.
• Schäufelein var lärjunge av Dürer och följde i sina många religiösa målningar sin mästare lyckligt i spåren, även om han ofta slog över i ett tråkigt maner och inte sällan arbetade väl hantverksmässigt.
• Álvares do Oriente förattade Lusitania tranformata (tryckt 1607 och 1781), en på vers och prosa i italienskt maner skriven herderoman med vackra elegier, sonetter och idyller.
• Hans av samtiden och icke minst av tyska småfurstar mycket högt uppskattade, under stark påverkan av Dou utförda genrestycken, de flesta med ljusskensbelysning, i vilka bilder hans glatta, hårda och minutiösa maner verkar mindre störande än i hans dagsljusbilder, träffas i de flesta museer och större privatsamlingar, i likhet med hans i allmänhet dock mindre lyckade porträtt, till exempel hans bild av Vilhelm III i Amsterdams Rijksmuseum, där konungens ansikte belyses av ett ljus, som han håller i handen.
• Hennes tidiga stil kännetecknades av ett uttråkat monotont maner och många skämt handlande om populärkultur och media, med referenser till kändisar och offentliga personer.
• Mera än 200 blad i detta maner finns av hans hand, dels reproduktioner efter samtida, dels självständiga arbeten, mest porträtt, bland annat ett porträtt av honom själv, sysselsatt med att teckna Farnesiska tjuren, samt ett porträtt av hans hustru, vidare en stickande fru med två barn, tecknande ung flicka, fyra syskon och konstnärens familj.
• Figurerna beskrivs här i första hand med deras förnamn, likt i de engelska och franska översättningarna; i den japanska originaldubben är det dock oftast efternamnen som gäller - även mellan vänner – på traditionellt japanskt maner.
• Čapek-Chod har i realistiskt manér skrivit dramatiskt verkningsfulla noveller och romaner, varav den mest kända är Turbinen.
• karrikatyrer 1912 har han experimenterat med flera olika maner från en burlesk linjeteckning som delvis påminner om Oskar Anderssons reportagestil och i senare arbeten driver han den amatörmässiga oelegansen till ett personligt uttrycksspråk som i serien Rotbom 1928–1934 samt i den osatiriska Yrken och ämbeten 1926.
• Hans porträtt och andra träsnitt för tidningen, i ett mjukt och vårdat maner, vann också erkännande och han mottog 1866 den prismedalj som delades ut till Ny illustrerad tidnings ateljé från Nordiska utställningen i Stockholm.
• Bland Hartmanns arbeten märks de i Heinrich Heines maner hållna Reimchronik des Pfaffen Maurilius (1894), Adam und Eva (1851; ny upplaga 1866), ett idylliskt epos, Tagebuch aus der Provence und Languedoc (1852), rikt på fina iakttagelser och målande skildringar, Erzählungen eines Unsteten (1858), novellerna Von Frühling zu Frühling (1860), Novellen (1863) och Nach der Natur (1866).
• Han gjorde flitiga folkloristiska och botaniska anteckningar, utgav ett par socialetiska arbeten, De vises politica practico-sacra (1662) samt dikter i barockens maner och uppträdde i Orthographia danica eller Det danske Sproks Skrifverictighed (1678) mot Peder Syvs reformstavning.
• Den beskrevs som ett kliv bort från hennes "söta och oskuldsfulla" maner på debutalbumet Tamia(1998) mot en "vuxnare och vassare" image.
• Hans första roman, Die adriatische Rosemund (1645), är en kärlekshistoria i italiensk stil, medan Assenat (1670) och Simson (1679), bägge med ämnen ur Bibeln, lider av ett vittsvävande framställningssätt i Scudérys maner, mycket olik de ändlösa perioder man träffar hos von Zesens efterföljare.
• Denna på åttastavig jambisk vers med beundransvärd metrisk skicklighet och rimkonst skrivna hjältedikt, som blivit kallad "den bästa burlesk på engelskt språk", avsåg att förlöjliga puritanernas ofta hycklande salvelse och plumpa maner.
• Jaeckel arbetade i al fresco, olja, litografi och etsning i ett starkt lineärt maner med särskild vikt lagd vid den rytmiska samklangen mellan figur och landskap.

Förberedelsen av sidan tog: 2 121,59 ms.