Definition & Betydelse | Svenska ordet MINISTÄR

Definition av MINISTÄR

1. (politik) sammanfattande begrepp för de personer (ministrar) som ingår i en regering

Exempel på hur man kan använda MINISTÄR i en mening

• Då Oskar I till följd av marsoroligheterna 1848 beslöt att inför ständerna framlägga proposition på ny riksdagsordning och avskedade sin ministär, kallades Günther till konsultativt statsråd.
• I det senare fallet är den formella regeringen ett separat organ med en annan benämning, exempelvis kabinett, ministerråd, ministär, etc.
• Regeringschef, inte att förväxla med statschef, är en generisk benämning på den ämbetsinnehavare som är vanligtvis den förste bland jämlikar (primus inter pares) i en suverän stats ledningsorgan (kabinett, ministär, regering eller statsråd) och som leder det organets arbete i dess utövande av verkställande makt.
• Han tog med utmärkelse del i riksdags- och kommittéarbeten, vilket medförde hans inkallande i statsrådet (Posses ministär) såsom chef för Civildepartementet 19 april 1880.
• Posses ministär hade ett hemligt samarbete med Lantmannapartiet som Rundbäck kan ha haft kännedom om, då hans bror var medlem i det partiet.
• 1898–1902 var han justitieombudsman, varpå han blev justitieminister 1902–1905 i Erik Gustaf Boströms andra ministär.
• Samma år var han justitieråd igen, och mellan 29 maj 1906 och 7 november 1911 justitieminister i Arvid Lindmans ministär.
• Adelswärd var riksdagsman 1906–1908 och återvaldes med liberala röster 1911 som finansminister i Karl Staaffs ministär.
• Under tiden hade han varit tillförordnad revisionssekreterare 1906 och biträtt i Justitiedepartementet för lagstiftningsfrågor 1906–08 samt förordnats till expeditionschef där 1909, ett förordnande, som han ännu innehade, då han 16 februari 1914 utnämndes till konsultativt statsråd i Hammarskjölds ministär.
• Han var statsråd och chef för Jordbruksdepartementet under tiden 30 mars till 19 oktober 1917 i Carl Swartz ministär och konsultativt statsråd 27 oktober 1920 till 13 oktober 1921 i De Geers och von Sydows ministärer.
• Han blev konsultativt statsråd i Hammarskjölds ministär 16 februari 1914 och chef för Lantförsvarsdepartementet 15 augusti samma år, och 1916 utnämndes Mörcke till generalmajor i armén.
• När ordet förekommer avses snarare statsråden som grupp än regeringen som institution, till exempel Tage Erlanders första ministär och liknande.
• Expeditionsregering (även expeditionsministär) är en tillfällig ministär som sitter kvar som förvaltande tjänstemän och i huvudsak för att sköta rutinärenden, i väntan på att en ny laga regering har tillträtt.
• Hans farfars far, sir John Parnell (född 1744, död 1801) var baronet och 1785–1799 irländsk skattkammarkansler, och hans farfars bror, whigpolitikern sir Henry Parnell (född 1776, död 1842; 1841 upphöjd till baron Congleton) var i underhuset en ivrig förkämpe för katolikernas emancipation, tillhörde 1831–1832 som krigsminister i Greys ministär och innehade 1835–1841 flera olika poster i Melbournes ministär.
• Adullamiternas grupp eller "hålan" ("the cave") räknade emellertid vid omröstningen 33 man och visade sig stark nog att omöjliggöra propositionens antagande och störta Russels ministär.
• Manteuffel inträdde 8 november 1848 som inrikesminister i greve von Brandenburgs konservativa ministär och hade väsentlig del i utfärdandet av författningen av 5 december samma år liksom i dess ändring i konservativ riktning i januari 1850.
• År 1897 valdes han av vänstern till ledamot av deputeradekammaren och var i Giovanni Giolittis ministär kulturminister 1903–05 samt därefter professor i offentlig rätt vid Roms universitet.
• Statsminister Olof Palmes ministär (enpartiregering) tillträdde 1969 under 1809 års regeringsform och avgick 1976 under 1974 års regeringsform.
• Barthou var konseljpresident och undervisningsminister från mars till december 1913, och efter vartannat utrikesminister och minister utan portfölj i Paul Painlevés ministär mellan september och november 1917.
• Han var 1924–1926 (formellt till 1928) överdirektör och chef för Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och samtidigt till överste och chef för Väg- och vattenbyggnadskåren (där han 1904 blivit löjtnant och 1920 major), kommunikationsminister i Carl Gustaf Ekmans första ministär 1926–1928 samt regeringsråd 1929–1944.

Förberedelsen av sidan tog: 139,09 ms.