Definition & Betydelse | Svenska ordet MULTRÅ

Definition av MULTRÅ

1. socken i Sollefteå kommun

Exempel på hur man kan använda MULTRÅ i en mening

• Kommunens område motsvarar socknarna: Boteå, Ed, Edsele, Graninge, Helgum, Junsele, Långsele, Multrå, Ramsele, Resele, Sollefteå, Sånga, Ådals-Liden och Överlännäs.
• Sollefteå är en tätort i Sollefteå distrikt och Multrå distrikt i Ångermanland och centralort i Sollefteå kommun i Västernorrlands län.
• Släktens äldste kände stamfader är bonden Anders Olsson, född omkring 1565 i byn Strinne i Multrå socken i Ångermanland.
• Nils Strindlund, född 30 augusti 1792 i Multrå församling, Västernorrlands län, död där 5 juni 1872, var en svensk politiker i bondeståndet och ståndets talman på riksdagarna 1853–1854 och 1856–1858.
• Per/Petrus "Pelle" Molin 8 juli 1864 i Tjäll, Multrå församling, Ångermanland, död 26 april 1896 i Bodø, Norge, var en svensk författare och konstnär.
• Han köpte 1912 en mindre gård i Graninge församling, varifrån han 1917 överflyttade till Skedom i Multrå församling, där han förvärvat ett jordbruk helt nära Ångermanälven.
• Norr om Ångermanälven ligger, västerifrån, delar av stadsdelen Remslemon samt hela stadsdelen Skedomsmon inom Sollefteå stad och därefter byarna Skedom, Ingersta, Hakesta, Öd, Multrå prästboställe, Mångrav, Västerstrinne, Österstrinne samt, längst i öster, Brådom vid gränsen mot Sånga socken.
• Församlingen var till 1 maj 1918 annexförsamling i pastoratet Sollefteå och Ed som från omkring 1400 utökades med Multrå församling och från 1600-talet till 1873 Långsele församling och mellan 1673 och 1873 Graninge församling.
• Församlingen var till 2002 annexförsamling i pastoratet Sollefteå och Multrå som fram till 1 maj 1918 även omfattade Eds församling och från 1600-talet till 1873 Långsele församling och mellan 1673 och 1873 Graninge församling.
• Mest känd är Holger Persson för minnesmärket över Pelle Molin i Tjälls gård i Multrå vilket restes 1946.
• Församlingen var till 1873 annexförsamling i pastoratet Sollefteå, Ed, Multrå, Långsele och Graninge.
• Församlingen utgjorde under medeltiden ett eget pastorat för att sedan åtminstone från 1600-talet till 1873 vara annexförsamling i pastoratet Sollefteå, Ed, Multrå och Långsele som från 1673 även omfattade Graninge församling.
• Församlingen var till 1 maj 1918 moderförsamling i pastoratet Sollefteå och Ed som från omkring 1400 utökades med Multrå församling och från 1600-talet till 1873 Långsele församling och mellan 1673 och 1873 Graninge församling.
• När Sveriges nya indelning i landsfiskalsdistrikt trädde i kraft den 1 januari 1952 (enligt kungörelsen 1 juni 1951) införlivades Resele landskommun från Ådalslidens landsfiskalsdistrikt, samtidigt som Graninge landskommun uppgick i Långsele landskommun, Eds landskommun uppgick i Resele landskommun och Multrå landskommun uppgick i Sollefteå stad genom kommunreformen 1 januari 1952.
• Junsele revir var ett skogsförvaltningsområde inom Mellersta Norrlands överjägmästardistrikt, Västernorrlands län, som omfattade delar av Anundsjö och Skorpeds socknar, liksom Junsele, Ådals-Lidens, Resele, Eds, Multrå, Sånga, Överlännäs, Boteå, Styrnäs och Ramsele socknar och var indelat i tre bevakningstrakter.
• Efter ett par års konditioner i och omkring Stockholm, då han för sitt uppehälle även arbetade hos en garvare, återvände han till Multrå socken 1739.

Förberedelsen av sidan tog: 173,20 ms.