Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet NERVCELL

Definition av NERVCELL

1. (fysiologi) typ av cell i högre djur vilken bearbetar och leder elektriska signaler

Exempel på hur man kan använda NERVCELL i en mening

• En nervcell eller neuron är en elektrokemisk celltyp i nervsystemet som är ansvarig för mottagandet och överförandet av nervimpulser.
• En signalsubstans, även neurotransmittor och transmittorsubstans, är en molekyl som förmedlar en nervsignal på kemisk väg från en nervcell till en annan i nervsystemet.
• Utsöndring av GABA i en nervcells synaps hämmar nervcellen från att överföra impulser till nästa nervcell.
• Ett spegelneuron är ett neuron (en nervcell) som avger nervimpulser både när individen utför en viss handling, och även när individen ser samma handling utföras av en annan individ.
• Det rika nätverket av kapillärer i hjärnan medför att en nervcell aldrig befinner sig mer än 50 µm från en kapillär.
• När den positiva laddningen nått ett visst värde släpper cellkärnan ifrån sig en elektrisk impuls, vilken leds ut genom nervcellens axon (dess utåtledande utskott), antingen till en annan nervcell eller till en receptor någon annanstans i kroppen, exempelvis en muskelcell.
• Spänningen kan variera mellan olika celltyper, men hos en nervcell brukar den stabila membranpotentialen vara -70 till -80 mV hos människan.
• Känselreaktioner från huden i samband med smärta är ett exempel på en reaktion där reaktionstiden istället har att göra med hur lång tid det tar för impulsen att färdas genom nervtråden till ryggmärgen och därefter tillbaka till den nervcell som kontraherar (drar ihop) muskeln.
• Pyramidcell, en typ av nervcell, och som sådan en av de viktigare motoriska nervcellerna i hjärnbarken.
• Inhibitorisk postsynaptisk potential (IPSP) är process i nervsystemet, där en ökning av membranpotentialen orsakats av inhibitorisk signalering från en presynaptisk nervcell.

Förberedelsen av sidan tog: 908,63 ms.