Definition & Betydelse | Svenska ordet NEUTRONSTJÄRNA

Definition av NEUTRONSTJÄRNA

1. (astronomi) liten, extremt massiv och tät kropp främst bestående av neutroner – det som återstår efter en massiv stjärna sedan den förbrukat allt sitt kärnbränsle och kastat iväg sin atmosfär i en supernovaexplosion

Exempel på hur man kan använda NEUTRONSTJÄRNA i en mening

• Den skulle alltså bestå av fundamentala partiklar och därmed ha högre densitet än en neutronstjärna.
• De skulle kunna skapas när mycket stora stjärnor kollapsar vid slutet av sin existens eller vid sammansmältning mellan svarta hål, mellan neutronstjärnor eller mellan ett svart hål och en neutronstjärna.
• En pulsar (av engelskans pulsating star) är en roterande neutronstjärna som genererar regelbundna pulser av strålning med våglängder från radiostrålning till gammastrålning.
• Det typiska exemplet på hur en ackretionsskiva uppstår är i en tät dubbelstjärna bestående av ett kompakt objekt, en vit dvärg, en neutronstjärna eller ett svart hål, och en vanlig stjärna.
• 5-3754 är en neutronstjärna som befinner sig på 450 ljusårs avstånd från jorden, vilket gör den till den närmast belägna upptäckta neutronstjärnan.
• En vit dvärg är en stjärna som består av joniserad materia, som är det sista steget i utvecklingen av stjärnor, som inte är tillräckligt stora för att kollapsa i en neutronstjärna eller ett svart hål - massa mindre än ungefär 9 solmassor.
• Röntgenstrålningen kan förklaras om följeslagaren vore ett kompakt objekt med hög gravitation vid ytan, som en vit dvärg eller en neutronstjärna.
• Man tror att det handlar om system, där huvudsakligen helium överförs från den ena stjärnan till en neutronstjärna där båda stjärnorna ingår i ett binärt system.
• Det är en millisekundpulsar, en typ av neutronstjärna, och man hittade konstigheter i dess pulsperioder, vilket ledde till undersökningen som gav upphov till de inkorrekta pulsarerna.
• 0+792204, en så kallad ensam neutronstjärna, det vill säga en neutronstjärna utan nebulosa, tvillingstjärna eller pulserande radiokälla – fenomen som normalt associeras med neutronstjärnor.
• Den 22 mars 2005 meddelades att Chandra-teleskopet upptäckt en ultraluminös röntgenkälla i M74, som utstrålade mer röntgenenergi än en neutronstjärna i periodiska intervall på omkring två timmar.
• PSR B1913+16, även PSR 1913+16, PSR J1915+1606 och Hulse–Taylors binära pulsar, är en pulsar i ett binärt system, i bana med en annan neutronstjärna.
• NASA beskriver stjärnan som "en snabbt spinnande neutronstjärna som kastar ut energi i den omgivande rymden vilket skapar komplexa och intrikata strukturer, däribland en som liknar en stor kosmisk hand" (guds hand).
• Stjärnans kärna kollapsar till en neutronstjärna, ett klot som kan vara så litet som 20 km i diameter, ha en massa på ungefär en solmassa, men rotera så snabbt som flera hundra varv per sekund.
• Krabbpulsaren (PSR B0531+21) är en relativt ung neutronstjärna och centralstjärna i Krabbnebulosan, resterna av supernovan SN 1054 som observerades över hela Jorden år 1054.
• Denna stjärna är ungefär halvvägs genom den inledande fasen av sin stjärnutveckling och kommer inom de närmaste miljoner åren att expandera till en röd superjätte, bredare än Jupiters bana kring solen innan den slutar sitt liv i en supernovaexplosion som efterlämnar en neutronstjärna eller en pulsar.
• 3 finns en snabbt roterande 65 ms neutronstjärna observerad i radiofrekvenser som pulsar PSR J1811-1926 eller som röntgenkälla AX J1811-1926, som också har genererat en liten inre 10 till 15 bågsekunders pulsar vindnebulosa (PWN).
• Den skarpa avskärningen vid ca 24 keV i det plana spektrumet som observerades för Hercules X-1 i denna exponering gav de första rapporterade bevisen för att strålningsöverföringseffekter skulle associeras med ett mycket magnetiserat plasma nära ytan av en neutronstjärna.
• Dubbelstjärnan tros vara uppbyggd av en neutronstjärna som har en ackretionsskiva som hämtar material från dess följeslagare, en stjärna som är mindre massiv än solen.
• Astronomer från hela världen använder regelbundet Giant Metrewave Radio Telescope för att observera många olika astronomiska objekt som solen, Jupiter, exoplaneter, magnetiskt aktiva stjärnor, mikrokvasarer eller dubbelstjärnor med ett kompakt objekt (neutronstjärna eller svart hål) som följeslagare, pulsarer, supernovor, supernovarester (SNR) H II-regioner, galaxer, kvasarer, radiogalaxer, galaxkluster, radioreliker och haloer, högz-galaxer, solvindar, inter-galaktiska HI-absorptionslinjer, diffusa radiovågor från galaxens filament, eventuella tecken på tidsvariation av fundamentala konstanter, variation av gasinnehåll med kosmisk epok, epok av återjonisering etc.

Förberedelsen av sidan tog: 132,11 ms.