Definition & Betydelse | Svenska ordet NORMALSPÅR

Definition av NORMALSPÅR

1. standardiserade spårvidden för järnvägar på 1435 mm

Exempel på hur man kan använda NORMALSPÅR i en mening

• Dock kan även normalspår ha mycket snäva kurvor om fordonen anpassas (vanligt skruvkoppel kan då inte användas) vilket används på spårvägar.
• 2010 var det moldaviska järnvägsnätet 1239,3 kilometer långt, varav 1225,4 kilometer var bredspår och 13,9 kilometer normalspår.
• Av det totala järnvägsnätet är 2 888 kilometer av normalspår (varav 283 kilometer är elektrificerat), och 1 085 kilometer är smalspår (2002).
• I allmänhet byggs dock nya sådana banor med normalspår, eftersom det är billigare att köpa tåg med standardiserade axlar och boggier.
• Här finns en järnvägsstation, känd i järnvägskretsar genom treskensspåret (kombination av normalspår och smalspår) från Västervik till Jenny, där banorna delar sig med normalspår till Linköping och smalspår (museijärnväg) till Hultsfred.
• 1870 till 1872 utreddes banans linjesträckning av Claes Adelsköld, med både smalspår och normalspår som alternativ.
• Banan är idag helt riven, förutom sträckorna Stjärnsfors–Hagfors, som används för dressinåkning, och Karlstad–Skoghall, som är ombyggd till normalspår och trafikeras av godståg till Skoghalls bruk.
• Norges järnvägsnät består av drygt  km normalspår (1 435 mm) av vilka cirka  km är elektrifierat och 262 km är dubbelspår.
• Sverige håller sig med normalspår och ingår i det kontinentala järnvägsnätet, medan Finland istället har en rysk spårvidd och därmed också har samtrafik med Ryssland.
• Mellan Ulricehamn och Åsarp fanns Ulricehamns Järnväg sedan tidigare, som köptes in och breddades, eftersom spårvidden där var 891 mm och Västra Centralbanan byggdes med normalspår, 1435 mm.
• När det bestämdes att godstrafiken på den smalspåriga Vetlanda–Målilla Järnväg skulle upphöra på den 37 kilometer långa sträckan mellan Vetlanda och Järnforsen beslutade riksdagen att sträckan mellan Vetlanda och Järnforsen skulle byggas om till normalspår för industriernas järnvägstransporter.
• Järnvägsbolaget bildades 1905 genom en sammanslagning av Nora-Ervalla Järnväg och Nora-Karlskoga Järnväg, inklusive delar av Bredsjö-Degerfors Järnväg, nämligen sträckan Striberg-Bredsjö som breddats till normalspår.
• Bandelen blev ombyggd till normalspår 1970 men redan 1961 hade ett förbigångsspår byggts vid Dannemora och en tredje räl hade lagts till Gimo för normalspår.
• Ett begagnat tanklok köptes 1888 från Sundsvall-Torpshammars Järnväg som hade blivit ombyggd till normalspår.
• Denna malmtrafik pågick till i juli 1970 då smalspåret revs mellan Gimo och Hargshamn på DHJ och ersattes med normalspår som sju år senare förlängdes till Hallstavik och blev dagens järnvägslinje Örbyhus–Hallstavik.
• Banan byggdes med klena spår, 22,0 kg/m, vilket var det näst klenaste man använt i normalspår efter Gärds Härads Järnvägs 14,3 kg/m.
• Smalspårstrafiken upphörde 1951 efter att Svenska staten hade köpt NÖJ och SJ flyttade koltransporterna till normalspår mellan Norrköping och Örebro gasverk.
• År 1905 sammanlades Nora-Karlskoga Järnväg, Nora-Ervalla Järnväg samt delar av Bredsjö-Degerfors Järnväg (sträckan Striberg-Bredsjö, breddad till normalspår) till Nora Bergslags Järnväg.
• Åren 1952–1955 byggdes sträckan mellan Munkedals bruk och stationen om till normalspår för att slippa omlastningar.
• I samband med att nedläggningen av smalspårstrafiken i Östergötland påbörjades fick sträckan Kimstad - Skärblacka en tredje skena för normalspår 1960.

Förberedelsen av sidan tog: 133,65 ms.