Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet NOTISER

Definition av NOTISER

1. böjningsform av notis

Exempel på hur man kan använda NOTISER i en mening

• Martyrologium, av grekiska μάρτυς, mártys, ”vittne”, och λόγος, lógos, ”ord”, latin Calendarium sanctorum, är en utförlig kalender med korta notiser om innevarande datums viktigare martyrer och helgon.
• I äldre tider innehöll almanackorna också ofta notiser om historiska händelser och även förutsägelser om väder, hälsa, krig och farsoter, samt råd om när olika saker såsom åderlåtning, slakt och skörd, var lämpliga att utföra.
• Bland hans europeiska arbeten må, utom hans värdefulla uppsatser i "Zeitschrift für missionskunde und religionswissenschaft", nämnas Lehrbegriff des Konfuzius (1872 och 1873) samt skrifter över Mencius, Micius och Licius (tre avhandlingar, 1877), vidare Prehistoric China (i "Journal of the China branch of the Royal asiatic society", 1890), hans betydelsefullaste verk på europeiskt språk, och den för sin tillförlitlighet och rikedom på notiser utmärkta översikten China in historischer beleuchtung (1895).
• Bland notiser om händelser i själva klostret dominerar uppgifter om personer som inträtt i klostrets brödra- eller systrakonvent samt om de i klosterkyrkan begravda.
• Utförligare referat ges av sådana mål som kan anses vara av något juridiskt värde, medan beträffande de övriga endast kortare notiser införs, närmast avsedda för domaren och dem i målet intresserade.
• Universitetsvärlden och kulturlivet är välrepresenterade och det finns gott om notiser också om politiker.
• Själv författade han, åtminstone delvis, en levnadsbeskrivning över sin farfar, kejsar Basileios I, en skrift om rikets styrelse, De Administrando Imperio, som även innehöll notiser om främmande folkslag i öster och norr (bland annat en skildring av ryssarnas färdväg utför Dnepr till Konstantinopel, av vikt för historien om ryska rikets ursprung, och beskrivningar av nordmännen och deras förehavanden i österled), vidare en framställning av ceremoniordningen vid bysantinska hovet samt ett krigsvetenskapligt arbete.
• Ursprungligen var "Skadeglatt Leende" ett fiktivt företag som Lindengren refererade till i några av sina serier (med notiser som "© Skadeglatt Leende").
• De källor som finns är framför allt arkeologiskt material från till exempel tempel och gravar, inskriptioner och notiser hos historiska författare.
• Dessutom förekom notiser om vittra arbeten och om tilldragelser i den lärda världen samt en mängd poem, av vilka de allra flesta var lovkväden (på flera språk) till de kungliga personerna på bemärkelsedagar, medan återstoden utgjordes av lyckönskningar över rikets ständer, herdedikter, fabler, översättningar från latinet samt religiösa poem (bland annat av Bellman).
• Sundbloms journalistiska ådra gavs först uttryck i Åbo Underrättelser där han regelbundet skrev notiser och artiklar från Åland.
• Ifrån notiser av Ehrenström, men även upplysningar han skaffade sig på annat håll kom hans andra arbete: Märkvärdigheter rörande Sveriges förhållanden (1788–94), vilket som hans förra arbete författades i brev till bibliotekarien Gjörwell, och var tänkt att införas i hans tidskrifter och littära magasin.
• Bland dem kan nämnas Fall af encephalitis corticalis et hydrocephalus acutus (i "Medicinskt arkiv", III), de i "Nordiskt medicinskt arkiv" införda uppsatserna Studier öfver syfilis, Fall af framboesiartade vegetationer från syfilitiska sår, Subkutana sublimatinjektioner mot syfilis, Syfilis och erythema multiforme, Statistiska notiser från Stockholms stads och läns kurhus, Till frågan om excision af de syfilitiska primäraffektionerna, Om urethritis externa och cystabildningar å förhuden, Om de yttre iliakalkörtlarnas sjukliga förändringar vid ljumskbuboner och Om lungaffektion efter intramuskulär injektion af olösliga qvicksilfverpreparater vid syfilis samt de i "Hygiea" införda Studier öfver epitheliernas byggnad, Till läran om albuminuri och Några fall af aphasi.
• Böckerna innehåller utdrag ur åtskilliga författares arbeten, redogörelser för samtal med lärde män, anteckningar, notiser med mera av såväl språkligt som litteraturhistoriskt innehåll.
• Han var väsentligen samlare; hans huvudverk är bearbetningen av Fabricius Bibliotheca græca (12 band, Hamburg 1790–1809, ofullbordad, register 1838), ett stort repertorium för notiser.
• Efter förslag av Tore Berger bytte tidningen namn till Musikens makt 1972, vilket genererade notiser i dagspressen och ökade upplagan.
• Med denna metod, och genom att följa upp annars förbisedda detaljer i notiser från nyhetsbyråer och i dagstidningar, gjorde han många journalistiska scoop.
• Hans flesta arbeten på detta område finnas i "Tidskrift för skogshushållning" från 1896, till exempel Om örtrika barrskogar, Om Norrbottens växtlighet, Om Norrbottens myrar och försumpade skogar och Sydsvenska ljunghedar; i "Botaniska notiser" finns bland annat Några drag ur de svenska växtsamhällenas utvecklingshistoria (1899) och i "Geologiska föreningens förhandlingar" Anteckningar om svenska flygsandsfält (1905).
• Av hans många arbeten (mestadels utgivna i nämnda akademis handlingar) kan nämnas Origines russicæ, De varagis ("Varjager kom från Skandinavien"); Museum sinicum (två band, 1730, med bland annat grammatik, ordböcker och notiser om den kinesiska litteraturen) och Historia regni græcorum bactriani (1738).
• Det innehåller korta notiser om aktuella affärerna, uthyrningar, rekryteringarna och andra nyheter från fastighetsmarknaden.

Förberedelsen av sidan tog: 394,69 ms.