Definition & Betydelse | Svenska ordet ORBITAL

Definition av ORBITAL

1. som avser omloppsbanan
2. (fysik, kemi) kortform för atomorbital eller molekylorbital; område med en eller flera bundna elektroner omkring en eller flera atomkärnor
3. (anatomi) som avser ögonhålan

Exempel på hur man kan använda ORBITAL i en mening

• Pannben (latin: os frontale) är, i människans skelett, ett ben på kraniets framsida som består av två delar: en vertikal del (squama frontalis) som motsvarar pannan, och en horisontell eller orbital del (pars orbitalis) som utgör ögon- och näshålornas tak.
• Ordet "orbital" ersätter ordet "bana" (engelska: orbit) som användes i Bohrs atommodell och i den halvklassiska gamla kvantmekaniken av Sommerfeld.
• Om det bara finns två atomer, uppstår två nya orbitaler, en bindande och en antibindande orbital, med två energinivåer.
• Enligt Hunds regel för atom i grundtillstånd fylls först varje orbital som har samma energinivå med en elektron, först när alla orbitaler på samma energinivå är fyllda med en elektron kan de fyllas på med den andra elektronen.
• De inre komponenterna bildar ett spektroskopiskt binärt system med en period på 6,1 år (2 238,7 dagar) och en orbital excentricitet på 0,3530.
• Omloppsbanorna för dessa planeter är stabila i astronomisk tidsskala, även om deras omloppstid inte är i orbital resonans.

Förberedelsen av sidan tog: 435,97 ms.