Definition & Betydelse | Svenska ordet PRÄSTERNAS

Definition av PRÄSTERNAS

1. böjningsform av präst

Exempel på hur man kan använda PRÄSTERNAS i en mening

• Den svenska adeln får gårdsrätt (rätten att döma och bestraffa sina tjänare) trots prästernas och borgarnas motstånd.
• De behandlar utsättande av barn, tionde, blot, prästernas ställning, helgdagar, munkars jordegendom och om strängare straff för brott under helger.
• Han kämpade för att bevara de gamla traditionerna, och menade att prästernas makt var överställd kungarnas, vilket ofta citerades under medeltiden.
• Prästrock, även kallad kaftan, talár eller sután (soutan), är det vida, fotsida, vanligtvis svarta plagg som utgör de kristna diakonernas, prästernas och biskoparnas ämbetsdräkt.
• Senare, vid en predikan i Stefansdomen den 12 januari 1522, angrep han åter prästernas celibatlöfte och exkommunicerades liksom Ketzer.
• Fram till den 1 maj 1918 svarade James Dickson & Co och efterföljaren Holmsunds AB för församlingens ekonomi, inklusive prästernas löner och förmåner samt alla övriga utgifter för både kyrkan och den näraliggande kyrkskolan.
• Bland Hemmingsens många lärda skrifter, nästan alla skrivna på ypperligt latin och (i vissa fall flera gånger) tryckta i utlandet (en och annan senare översättning till danska, tyska och engelska) samt spridda över hela den protestantiska världen, kan nämnas De methodis et ratione concionandi (1555), en anvisning för predikan, Enchiridion theologicum (1557), lärobok både i dogmatik och moral, Pastor (1562), det första bidraget till en pastoralteologi, dessutom innehållande värdefulla upplysningar om prästernas levnadssätt och tidens allmänna seder och bruk, och Postilla (1561, översatt till danska 1576 och mycket använd), med utkast och dispositioner till predikningar, Livsens vej (1570, översatt till latin av Anders Sørensen Vedel 1574), en vägledning för ett gudfruktigt liv, och den häremot svarande De conjugio (1572, dansk översättning under titeln Ægteskabsbogen).
• Men den utgick ännu på flera platser enligt Upplandslagens föreskrift: "praestaer a hawa ett matskot ar hwart, swa got sum fiurae paenningae aellr fiurae paenningae", vilken bekräftades genom 1617 års ordning om prästernas uppbörd.
• Det var inte Voltaire eller Diderot som det ofta påståtts, utan Jean Meslier som var upphovsman till den önskan som blev ett revolutionärt slagord - "att alla jordens mäktiga och alla adelsmän blev hängda eller strypta i prästernas tarmar".
• Insamlingen av materialet till detta under en inspektionsresa 1658–1678 till Österbotten gav honom ett genealogiskt källmaterial av vilket framgick de österbottniska prästernas komplicerade släktskapsförhållanden och deras härstamning från Erik Ångerman.
• Sekularister har hämtat argument från Kasravi i sin kritik av islams roll i samhället och muslimska modernister har tagit upp hans kritik av det shiitiska prästernas religionstolkning.
• Från prästernas sida fick han utstå flera förföljelser då han hade samröre med den nya lärans bekännare och starkt vände sig mot de kyrkliga missbruken inom den romersk-katolska kyrkan.
• 1879 genomdrev han också en ny skollag, som avsåg att frigöra folkundervisningen från prästernas inflytande.
• Det dröjde inte länge, förrän hans uppträdande skaffade honom många fiender; man klagade över hans högmod och girighet, i det att han ville berika sig på prästernas bekostnad.
• "Landebogen", eller jordeboken som den kallades i Sverige, var en förteckning över kyrkornas, prästernas och klockarnas egendomar och inkomster.
• Det var under Scarinius biskopstid i Växjö som folk-/kyrkobokföringen (se kyrkoarkiv) infördes, uppdelad i tre volymer (räkenskaper, ministerialböcker och husförhörslängder), då han till prästmötet 1679 inlämnade en skrivelse innehållande ”förordningar” om prästernas församlings- och själavård.
• Gye Nielsdatter avlade en bekännelse om häxkompanier, djävulsmärke och pakt och angav flera medbrottslingar under inflytande av Arenfeldts och prästernas hjärtvätt och Lerches ledande frågor.
• Ett idag synligt resultat av liturgisternas strävan är de svenska biskoparnas ornat och prästernas mässhakar.
• Med hjälp av oljeinkomsterna och utländska investeringar inledde shahen på 1970-talet en snabb industriutbyggnad och modernisering av samhället, men mötte kritik för att han gav kvinnor rättigheter och stramade åt prästernas inflytande.
• Det visade sig dock att vissa av dessa hemman redan var givna till bland annat greve Brahe och några disponerades som prästernas stommar (lönehemman tilldelade utöver prästbostället).

Förberedelsen av sidan tog: 132,85 ms.