Definition & Betydelse | Svenska ordet PREBENDE


PREBENDE

Definition av PREBENDE

  1. (förr) pastorat som var förenat med annan tjänst (särskilt professorstjänst)

Antal bokstäver

8

Är palindrom

Nej

7
BE
BEN
DE
EN
PR
RE

9

9

56
BD
BE
BED
BEN
BER


Sök efter PREBENDE på:



Exempel på hur man kan använda PREBENDE i en mening

  • Magnus Håkansson (Magnus Marinassons ätt) testamenterade 1399 sitt gods Ölsta med jord i Gottsunda och i Lötsberga, Löts socken till Uppsala domkyrka för instiftande av ett prebende där.
  • Han erhöll 1790 Stävie och Lackalänge pastorat som prebende, blev kontraktsprost 1797 och utnämndes till teologie doktor 1800.
  • Han blev domprost där med Nöbbele och Torsås församlingars pastorat som prebende 1789 och prost i Kinnevalds kontrakt samma år.
  • Här verkade han som den påvlige legaten Marinus de Fregenos ombud och avlatsförsäljare och erhöll 1463 Helga lekamens prebende vid domkyrkan i Åbo.
  • Berggren var medlem av examenskommissionen för de praktisk-teologiska övningarna 1881–1886 samt hade flera terminer förestått dels extra ordinarie professuren i dogmatik och moralteologi, dels professuren i exegetik samt 1884 prästvigts, då han 1888 utnämndes till extra ordinarie professor i dogmatik och moralteologi, med Hagby och Ramsta församlingar som prebende.
  • År 1421 inrättades Helga lekamens kor, som av honom frikostigt försågs med dyrbarheter, prydnader och anslag, och förenade därmed ett prebende.
  • 1796 utnämndes Knös till gymnasieadjunkt i Skara samt kyrkoherde i Vings prebendepastorat, 1801 till andre teologie lektor med Vinköl till prebende samt 1805 till förste teologie lektor och kyrkoherde i Götene.
  • Medel till resan hade beviljats redan tidigt på året 1535, vilket omnämns i ett kungligt brev där Teit beviljas inkomsten från ett prebende i Åbo för att genomföra studierna, men avresan fördröjdes genom grevefejden mellan Sverige och Lübeck till hösten 1535, och Teits och Agricolas namn finns inskrivna jämte varandra i Wittenbergs universitets matrikel till vinterterminen 1535-36.
  • År 1538 fanns fyra gårdar i Heby, ett vanligt kyrkohemman, ett tillhörande S:t Eriks prebende (som senare av Gustav Vasa görs till hans personliga egendom, och därefter av Gustav II Adolf doneras till Uppsala universitet), samt två skattehemman.
  • Gården disponerades av dekanen, vilken även hade socknarna Eggby, Öglunda, Istrum och Skärv som prebende.
  • Mellan åren 1337 och 1340 gjordes Rusko till ett annex under Reso och blev 1340 en del av domprostens prebende.
  • 1685 utnämndes han istället till att efterträda sin systerdotters make, Haquin Spegel som superintendent för Gotland, till vilken tjänst även hörde att vara pastor för Visby pastorat, med Lärbro pastorat som prebende.
  • Kvistofta och Glumslövs församlingar innehades mellan 1692 och 1698 som prebende av kyrkoherden i Helsingborg.
  • Sedan han i åtta år med mycket nit skött sin befattning vid skolan, förordnades han 16 juni 1553 till konungens tillsynsman och ordinarie i Växjö stift och erhöll därjämte S:t Hanses prebende till boställe, vilket av Erik XIV 30 september 1561 skänktes honom och hans arvingar till evärdlig egendom.
  • Han prästvigdes 1821 och fungerade från samma år som kyrkoherde i Hardeberga och Sandeby prebendepastorat, 1824 förflyttad till Lackalänga och Stävie prebende.
  • Bengt var först ärkedjäkne vid domkyrkan i Linköping 1269, var från 1275 innehavare av ett prebende vid Uppsala domkyrka, beläget i Tierps socken.
  • År 1802 fick Butler kyrkoherdetjänsten i Kenilworth, 1807 ett prebende vid Lichfield Cathedral och 1822 blev han ärkedjäkne i Derby; alla dessa utnämningar kombinerades med rektoratet, men 1836 befordrades han till biskop av Lichfields och Coventry stift.
  • Av breven framgår att domprost Harald visserligen var Rumpas "frände" men att biskopen menade att domprostens ägor utgjorde ett kyrkligt prebende.
  • Superintendenten i Kalmar stift, Jonas Rothovius, erhöll Dörby församling som prebende, och församlingen kom därefter att utgöra prebende för stiftets superintendenter, och senare även för dess biskopar, fram till mitten av 1800-talet.
  • Möjligen är det samme herr Olav som var kanik i Åbo och kyrkoherde i Reso 1324 och 1325 och som 1340 blev den första domprosten i Åbo och då fick behålla Reso som domprostens prebende.


Förberedelsen av sidan tog: 371,25 ms.