Definition & Betydelse | Svenska ordet PUBERTET

Definition av PUBERTET

1. tidsperiod i livet då ett barns kropp mognar till att bli en vuxen kropp, förmögen till sexuell fortplantning

Exempel på hur man kan använda PUBERTET i en mening

• Andra sjukdomar som kan ge icke-cyklisk mastodyni innefattar lokala och ofarliga blåsor och tumörer som fibroadenos, cystor, papillom och lipom, samt graviditet, pubertet, amning, gigantomasti, läkemedel, och fysiskt trauma mot brösten – ibland är emellertid mastodynin idiopatisk.
• En manlig tonåring skulle således tillåtas att ta testosteron som en behandling för försenad pubertet, men samma medicinering skulle inte tillåtas för en patient vars födelsekön är kvinnligt och som önskar att kroppen ska överensstämma med könsidentiteten.
• Tillståndet leder obehandlat bland annat till bristfällig utveckling av spermier eller äggfolliklar hos vuxna och bristfällig pubertet hos barn och unga.
• Icke-inflammatoriska tillstånd som kan ge tandköttsförstoring innefattar hormonproblem (vid pubertet, graviditet, klimakteriet med mera), skörbjugg, systemiska sjukdomar, blodsjukdomar och som bieffekt vid bruk av vissa läkemedel.
• Dessa används som läkemedel vid till exempel prostatatumörer, livmoderfibrom, metastatisk bröstcancer, hypogonadism, för tidig pubertet och endometrios samt för att skjuta upp puberteten vid könsdysfori.
• Manssjukdomar avser de sjukdomar som drabbar män och innefattar genitala sjukdomar och missbildningar, sjukdomar relaterade till fertilitet, sexuella dysfunktioner, och sjukdomar relaterade till åldrande, exempelvis pubertet.

Förberedelsen av sidan tog: 528,72 ms.