Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet RADERNA

Definition av RADERNA

1. böjningsform av rad

Exempel på hur man kan använda RADERNA i en mening

• De flesta ordbehandlingsprogram och dylikt använder än i dag (2004) den enklast tänkbara algoritmen för att avgöra var raderna i ett stycke text ska brytas; varje rad fylls på med så mycket text som får plats (eventuellt med avstavning), varefter en brytning infogas.
• De två sista raderna i visan hade ursprungligen lydelsen; Och har du pengar så kan du få, men har du inga så får du gå.
• Efteråt skulle svenskarna sjunga Sveriges nationalsång utan komp, men då ingen kunde mer än de första raderna valde man istället snapsvisan Helan går.
• avståndet mellan orden i raderna blir ovanligt stort eller utsträckt och stör därmed läsprocessen, brukas främst avstavning, men också andra typografiska tillvägagångssätt såsom knipning eller spärrning.
• De fem första raderna ur William Shakespeares sonett Shall I compare thee to a summer's day? lyder:
  "Shall I compare thee to a summer's day? / Thou art more lovely and more temperate: / Rough winds do shake the darling buds of May, / And summer's lease hath all too short a date: / Sometime too hot the eye of heaven shines,".
• Bilen är en 6-sitsig MPV i samma storleksklass som Citroën Xsara Picasso där passagerarna är placerade i 3 separata stolar i de båda raderna.
• De fem första raderna ur William Shakespears sonett Shall I compare thee to a summer's day? lyder:
  "Shall I compare thee to a summer's day? / Thou art more lovely and more temperate: / Rough winds do shake the darling buds of May, / And summer's lease hath all too short a date: / Sometime too hot the eye of heaven shines,".
• När man sjunger de första raderna, "Imse vimse spindel klättrar upp för trå'n" så för man ena handens pekfinger mot den andra handens tumme, och vice versa och växlar i en uppåtgående, klättrande rörelse.
• Låttexten till huvudspåret refererar till Pier Paolo Pasolinis film från 1961, Accattone, med de två första raderna i texten ("Pasolini is me"/"Accattone you'll be").
• I Saltkråkan-filmen Tjorven, Båtsman och Moses sjunger barnen en variant som bara skiljer på ett ord från sista raderna i Bellmans första vers.
• Rad 1 och 2 allittererar (med en huvudförekomst i rad 2 och oftast två stödförekomster av samma begynnelseljud i rad 1), och detsamma gör raderna 4 och 5.
• De inledande raderna i vers två ("Var äro de som kunde allt, blott ej sin ära svika") är möjligen influerade av vers sexton i Johan Ludvig Runebergs dikt Fänrik Stål ur Fänrik Ståls sägner ("Jag såg ett folk, som kunde allt, blott ej sin ära svika").
• Förr kunde långdans även syfta på andra danser, exempelvis där deltagare i par stod uppställda mittemot varandra i rader och sedan dansade paren i tur och ordning mellan raderna.
• I tabellen nedan kan man välja om raderna ska vara sorterade efter kommunkod, kommunnamn eller folkmängd år 2006.
• Vanligen är raderna parvis sammankopplade: en huvudstav i andra raden bestämmer allitterationen, och dess begynnelsebokstav upprepas av (oftast) två stöttor i raden innan.
• Ursprunget är de tre sista raderna i femte strofen av Johan Ludvig Runebergs dikt Döbeln vid Jutas i Fänrik Ståls sägner:.
• Den används till exempel ofta på begravningar (förmodligen mycket beroende på raderna "det finns glädje bortom graven").
• Det första ledet avfyrar sina pistoler i trav, vänder hästen, rider tillbaks i luckan mellan raderna och ställer sig sist i kön.
• De inledande raderna, efter prologen, påminner om den sekellånga fiendskapen mellan Sverige och Ryssland, när Peter den store står vid Nevas strand och planerar för framtiden:.
• Ottava rima, i litteraturen emellanåt kallat för sin franska beteckning ottave rime, ibland även kallat stans, är en femfotad jambisk strof i åtta rader, med en sådan rimflätning att raderna ett, tre och fem rimmar inbördes, rad två, fyra och sex likaså och slutligen rad sju och åtta som bildar ett rimpar, enligt schemat a b a b a b c c eller oftare A b A b A b C C (versalerna anger tvåstaviga, så kallade kvinnliga rim och gemenerna enstaviga, så kallade manliga).

Förberedelsen av sidan tog: 571,62 ms.