Definition & Betydelse | Svenska ordet RIKSÅKLAGARE

Definition av RIKSÅKLAGARE

1. (juridik) Högsta åklagare i Sverige och i Finland, chef för Åklagarmyndigheten och därtill ansvarig för Ekobrottsmyndighetens åklagare

Exempel på hur man kan använda RIKSÅKLAGARE i en mening

• I Bubacks arbete som riksåklagare ingick att beivra brott begångna av den tyska terroristorganisation Röda armé-fraktionen, som var aktiv vid denna tid.
• Ann-Marie Skarp är dotter till framlidne överste Åke Skarp (regementschef vid Lv 5 1968-1975) och syster till tidigare biträdande riksåklagare Kerstin Skarp.
• Magdalenas mest kände son var den kände juristen, riksåklagare Eduard Ritter von Liszt (1817-1879), far till prof.
• Solveig Riberdahl var departementssekreterare i Justitiedepartementet 1970–1972 och 1973–1974, avdelningsdirektör vid Riksåklagarämbetet 1978–1980, chefsåklagare åklagarmyndigheten i Stockholm 1981–1987, byråchef vid Rikåklagarämbetets kansli 1987–1990, överåklagare vid regionåklagarmyndigheten för Stockholms och Gotlands län 1990–1994 samt biträdande riksåklagare från 1994 till sin pensionering.
• Röda brigaderna krävde att åtta fängslade brigadister skulle släppas för att frige Sossi, men Coco, som då var riksåklagare, vägrade att underteckna frigivningsbeslutet, när Sossi hade frigivits.
• Kandidater till utmärkelsen kan rekommenderas av Verchovna Rada (Ukrainas parlament), Ukrainas regering, Ukrainas författningsdomstol, Ukrainas högsta domstol, Ukrainas riksåklagare, Ukrainas ministerier och andra centrala ukrainska myndigheter, samt av autonoma republiken Krim.
• När dåvarande riksåklagaren Petra Lundh blev hovrättspresident hösten 2023 blev Johansson Welin vikarierande riksåklagare.

Förberedelsen av sidan tog: 370,26 ms.