Definition & Betydelse | Svenska ordet RIKSDAGAR

Definition av RIKSDAGAR

1. böjningsform av riksdag

Exempel på hur man kan använda RIKSDAGAR i en mening

• Lundblad satt i prästeståndet vid 1823 och 1828–1830 års riksdagar samt ansågs vid riksdagen 1834–1835 vara den jämförelsevis mest frisinnade biskopen.
• Ingvarson var riksdagsledamot i andra kammaren 1912–1917 (invald i Blekinge läns valkrets) och under 1918 års lagtima och urtima riksdagar (invald i Medelpads valkrets).
• Knös var ledamot av en mängd kommittéer (bland annat kyrkolagskommittén 1838–1839, kommittéerna för utarbetandet av nya predikotexter, ny kyrkohandbok och ny katekes) samt bevistade som riksdagsman för ärkestiftet 1844, 1853, 1856 och 1859 års riksdagar.
• Strindlund blev 1813 hemmansägare och valdes 1823 till fullmäktig i bondeståndet, där han bevistade alla riksdagar till och med 1858.
• Arnell, som åtnjöt stort anseende som präst, deltog i samtliga riksdagar 1726–41 och intog en inflytelserik ställning i prästeståndet, där han energiskt motarbetade hattarnas krigiska äventyrspolitik.
• Vid 1769 och 1771 års riksdagar motionerade han på grund av statsekonomiska skäl om att ett flertal helgdagar skulle avskaffas, vilket också skedde, efter att Gustav III blivit kung.
• Det karolinska enväldet i Sverige genomdrevs på riksdagar under 1600-talet, av framför allt kung Karl XI, baserat på teorin om kungadömet av Guds nåde, och det kom att vara till Karl XII:s död 1718.
• Från 1513 till 1689 var staden med få avbrott säte för den så kallade rikskammarrätten, som därefter flyttades till Wetzlar, och under samma tid hölls där flera riksdagar, bland annat riksdagen år 1529, då de evangeliska ständerna gav sin "protest" mot riksdagens beslut, vilket blev upphovet till termen protestant.
• Han omtalas sedan som deltagare i förhandlingarna vid 1527 och 1529 års riksdagar, var en bland anförarna för den krigsstyrka, som 1532 sändes mot Kristian II, samt deltog som svenskt sändebud i de underhandlingar, vilka ledde till avslutandet av freden med Ryssland 1537 och av förbundet med Frankrike 1542.
• Deras sammanträden, så kallade riksdagar, varade i början av ståndsriksdagens tid under några veckor och det kunde gå flera år mellan riksdagarna.
• Efter att i likhet med flertalet i sitt parti, ha motsatt sig s förslag om värnpliktens utsträckning till 90 dagar vid 1891 och 1892 års lagtima riksdagar, stödde Persson som vice ordförande i försvarsutskottet det modifierade förslaget vid 1892 års urtima riksdag.
• Johan Westin den yngre, som var en av de få oppositionsmännen inom sitt stånd under Gustav III:s regering, bevistade sedermera till sin död alla riksdagar (utom revolutionsriksdagen 1809) och rönte mångfaldiga bevis på både sina ståndsbröders och Kungl.
• Vid två riksdagar, däribland den stormiga 1840–1841, insattes han som ledamot i konstitutionsutskottet och rönte där, och i sin övriga frisinnat inriktade riksdagsmannaverksamhet stor uppmärksamhet.
• Unionsupplösningens riksdagar: 1905 speglat i protokoll, anteckningar, dagböcker utarbetades av Vedung och Margareta Brundin på Riksdagens uppdrag.
• Som ämbetsman hade han flera förtroendeuppdrag, som till exempel ledamot i alla Gustav IV Adolfs krigs- och statskonseljer, liksom uppdrag inom statsberedningen, ledamot i statsutskottet vid 1809 och 1810 års riksdagar samt fullmäktig i riksgäldskontoret och järnkontoret.
• Han var riksdagsledamot 1881—1905 i andra kammaren för Skytts och Oxie domsagas valkrets till 1896 och från 1897 invald i Oxie härads valkrets (han bevistade totalt 29 lagtima och urtima riksdagar).
• Roos tillhörde den del av partiet, som understött Kunglig Majestäts proposition om proportionella val vid 1904 och 1905 års riksdagar.
• Han var hovjunkare 1739, bergsdirektör 1740–1745, kammarherre 1743, assessor i Bergskollegium 1745, bergsråd 1755, landshövding 1762, friherre 1766, riksheraldiker 1767 samt bevistade elva riksdagar.
• Polisväsendet i Sverige omorganiserades genom beslut av 1962 och 1964 års riksdagar som trädde i kraft den 1 januari 1965.
• Han var tre gånger gymnasiets rektor; 1843 valdes han till sekreterare i Svenska bibelsällskapet och var vid sex riksdagar, 1847–1865, en av Västerås stifts representanter i prästeståndet samt valdes till ledamot av det första allmänna kyrkomötet 1868.

Förberedelsen av sidan tog: 1 621,51 ms.