Definition & Betydelse | Svenska ordet RUMTID

Definition av RUMTID

1. (fysik) en sammanslagning av rummet och tiden till en enhet, där tiden bildar en extra fjärde dimension ihop med rummets tre vanliga dimensioner längd, bredd och höjd

Exempel på hur man kan använda RUMTID i en mening

• Universum eller världsalltet är all rumtid och allt som existerar däri, inklusive alla planeter, stjärnor, galaxer, innehållet i intergalaktiska rymden, de minsta subatomära partiklarna, och all materia och energi.
• Allmänna relativitetsteorin generaliserar den speciella relativitetsteorin och Newtons gravitationslag, och ger därmed en enhetlig beskrivning av gravitation som en geometrisk egenskap hos rum och tid, eller rumtid.
• Vi tänker oss ett par tvillingar, Castor och Pollux, som bor på jorden och därmed växer upp och åldras med samma rumtid.
• Den absolut mest välkända tillämpningen av pseudo-Riemannska mångfalder är den allmänna relativitetsteorins beskrivning av universum som en fyrdimensionell rumtid, som ges en pseudo-Riemannsk struktur där ljus rör sig längs kurvor som alltid har längd 0.
• Den ursprungliga Kaluza-Klein-teorin var ett tidigt försök (1920-tal) att förena allmän relativitetsteori och elektromagnetism genom att arbeta i en rumtid med fem dimensioner, i vilken den allmänna relativitetsteorin med en femdimensionell metrisk tensor gäller.
• Bakgrundsoberoende är en egenskap i teoretisk fysik, speciellt i teorier om kvantgravitation, som kräver ekvationer som är oberoende av rumtid och olika värden på fält i rumtiden.
• Den speciella relativitetsteorin beskriver rumtid som en mångfald vars metriska tensor har ett negativt egenvärde.
• Linjeelement används inom fysik, särskilt kring gravitationsteorier (i synnerhet allmänna relativitetsteorin), där rumtid modelleras som en krökt mångfald med metrik.
• I allmän relativitetsteori generaliserar en geodet eller geodetisk linje konceptet av den euklidiska räta linjen till krökt rumtid.

Förberedelsen av sidan tog: 133,60 ms.