Anagram & Information om | Svenska ordet RUNRADEN

Exempel på hur man kan använda RUNRADEN i en mening

• Bokstaven Þ är ett arv från de fornnordiska språken, där Þ representerades av runan 20x16px, som kallades Þorn (törn) i den engelska runraden och Þurs (turs, jätte) i den nordiska.
• Det har därför förslagits att runraden troligtvis inte är utförd av en inlånad runristare, utan av en inhemsk jämte, väl förfaren i både svensk runtradition men även konservativ ”runjämtska”.
• Den vanliga runradens, futharkens, första runa fé (f) skall dessutom inte vara placerad först utan sist i runraden.
• Stenens inskription omfattar över 200 runor ur den äldre runraden (omkring 50 ord) och är den ojämförligt längsta av de hittills funna inskrifterna med de äldsta (urnordiska) runorna och ristades antagligen på 600-talet till vilken tid också den mellan runraderna stående figuren, en häst med fågelhuvud, hänvisar.
• Runan slutade användas i Skandinavien omkring 500-talet, och den saknas därmed helt i den yngre runraden, men den överlevde i den anglofrisiska runraden under namnet ēðel där den motsvarade det fornengelska fonemet œ på 600- och 700-talet.
• Den har två smala skriftband med rutnät och på det nedre finns som inskrift runraden, futharken, i spegelskrift.
• Vid slagningen av brakteaten användes ett för litet bleck, vilket innebar att inte tillräckligt mycket av runraden som fanns på stampen kom med och att texten alltså inte går att tyda.
• Anglofrisiska runraden eller anglosaxiska runraden, även 28-typiga futharken (senare 33-typiga futharken) eller futhorc (ᚠᚢᚦᚩᚱᚳ, fuþorc), kallas den runrad som användes av anglosaxare och friser under 1000-talets andra hälft för att skriva de inhemska språken anglosaxiska och fornfrisiska.
• Äldre futhark (av de inledande runorna: ᚠᚢᚦᚨᚱᚲ, fuþark), även kallad 24-typiga- eller samgermanska runraden, bland flera namn, var ett germanskt skriftsystem i form av en runrad (futhark) som nyttjades för de nordgermanska och västgermanska dialekterna från första seklet efter Kristus till början av vikingatiden.
• Yngre futhark (av de inledande runorna: ᚠᚢᚦᚬᚱᚴ, fuþark), även kallad 16-typiga- eller nordiska runraden, bland flera namn, var ett fornnordiskt skriftsystem i form av en runrad (futhark) som var i bruk under vikingatiden och nordisk tidig medeltid (ca 700–1200).
• Troligen har runristningen utgjorts av hela runraden, men vad meningen med en sådan ristning var är svårt att avgöra.

Förberedelsen av sidan tog: 221,25 ms.