Definition, Betydelse, Synonymer & Anagram | Svenska ordet RUSTNING


RUSTNING

Definition av RUSTNING

  1. (militärt, pansar) kroppstäckande pansar som riddare använde för att inte bli skadade av svärd, lansar och liknande stickvapen
  2. (militärt, främst i sammansättningar) ökning av beredskap inför ett förväntat krig genom att skaffa mer vapen och soldater

3

1

Antal bokstäver

8

Är palindrom

Nej

7
IN
ING
NI
NIN
RUS
ST

13

191

433

147
GIN
GIR
GIT


Sök efter RUSTNING på:



Exempel på hur man kan använda RUSTNING i en mening

  • Arthur kan i Super Ghouls 'n Ghosts uppgradera till en grön rustning vilket gör att han kan uppgradera sina vapen.
  • I arsenalen återfinns också svärd och bucklare, dolk, pålyxa, messer, dussack, stavvapen, brottning (Ringen), beriden strid (rossfechten) och strid i rustning (harnischfechten).
  • Bleda var mycket road av Zerco och gick så långt som att göra en rustning för dvärgen så att Zerco kunde följa med honom på krigståg.
  • Dessa långbågar hade mycket stor dragstyrka för att kunna få iväg en pil tung nog för att kunna tränga igenom en rustning.
  • Beroende på vilken hög man tar så kommer en av sex antika vålnader iklädd sin speciella rustning + vapen och attackerar en.
  • Sådan rustning utgörs i enklaste form av harnesk, vardagligt kallat skyddsväst (även västskydd och kroppsskyddsväst), men kroppsskydd avser ofta mer komplex skyddsutrustning med skydd för hals, axlar, buk, skrev och i vissa fall lemmar.
  • Ett år senare gick filmen igenom censuren med tre klipp; Jakt på kvinnan (före mordet) i antikaffären, Andra bilden av död kvinna vid rustning samt Scenen med den dödsskadade kvinnan (30 m).
  • Sen dess har Smaug vaktat guldet genom att för det mesta ligga ovanpå det, vilket har gett honom en ogenomtränglig rustning av juveler, som dock har en svaghet: en stor bar fläck i området kring drakens hjärta.
  • Benämningen kan endera syfta på de faktiska rustningslämningar som hittades i massgravarna på Korsbetningen i Visby eller på en nutida replika av en sådan rustning.
  • Tōseigusoku (当世具足), ibland bara gusoku, var den ridande samurajens typiska rustning under det japanska inbördeskriget (1500-talet).
  • Vanligt är också en indigofärgad hakama, vida kjolliknande byxor, samt bōgu - en rustning bestående av men (fäktmask), do (bröstharnesk), tare (höftskydd) och kote (handskar).
  • Trieu Thi Trinh ledde iklädd en gyllene rustning ridande på en stridselefant en armé mot kineserna år 248.
  • Ordet armatur har förekommit i svenskan sedan 1800-talet avseende skyddskläder och rustning i betydelsen att skydda kroppen mot yttre påverkan.
  • Hoplit, grekiska hoplites, från ordet hoplon; "vapen, rustning", var tungt bepansrade fotsoldater i antikens Grekland.
  • En gambeson är ett vadderat livplagg som bars under olika typer av rustning för att ta upp kraften i de vapen, exempelvis svärd och pilar, som bäraren utsattes för.
  • Vapenoffer, eller krigsbytesoffer, var under järnåldern i Nordeuropa en vanlig sed som innebar att man efter seger i strid offrade fiendens rustning och vapen i våtmarker.
  • Användningen av pansar finns överallt i naturen, till exempel hos sköldpaddor, skalbaggar och krokodiler, samt i människans vardag både förr och nu, såsom olika former av kroppsskydd (rustning, harnesk, skyddsväst), hjälm och annan skyddsutrustning.
  • Enligt en legend skulle El Cids hustru efter hans död ha bundit fast den döda kroppen, klädd i rustning, på hans berömda häst Babieca och skickat ut den i strid mot morerna som belägrade Valencia, där El Cid hade varit härskare.
  • Ringbrynjehuva eller pansarhuva (fornsvenska: panzarahuva) är en huva av ringpansar såsom del av en krigares rustning.
  • Detta gjorde att de inte behövde ha rustning på sig och fick därmed större uthållighet och rörlighet än hopliterna.


Förberedelsen av sidan tog: 559,44 ms.