Definition & Betydelse | Svenska ordet SAMEBY

Definition av SAMEBY

1. (i Sverige) särskild juridisk person för renskötsel (med tillhörande landområde)

Exempel på hur man kan använda SAMEBY i en mening

• På området närmast Prästsjön, som tidigare kallats Lappkläppen, finns dokumenterad närvaro av samiska vintervisten sedan 1500-talet, och intilliggande områden används vintertid ännu på 2000-talet som renbetesland av Rans sameby från Ammarnäs.
• Stáloluokta, enligt tidigare ortografi Staloluokta, är ett sameviste i Padjelanta nationalpark tillhörande Tuorpon sameby.
• Lagen innebar att det administrativa begreppet sameby (lappby), infördes i svensk lag, vilket i huvudsak innebar att nyttjanderätten till mark i fjällområdet blev gemensam (kollektiv).
• Befolkningen inom Östra Kikkejaur sameby tillhör språkhistoriskt den umesamiska språkgruppen och har varit en skogssamisk befolkning mycket länge.
• Den sydsamiska befolkningen inom Kalls sameby finns främst i byn Anjan samt i vistet Ottjölägret och området däromkring.
• Tåssåsens sameby är en sydsamisk sameby i västra Jämtland, belägen inom distrikten Oviken i Bergs kommun, Undersåker i Åre kommun och Hallen i Åre kommun.
• Ohredahke sameby (tidigare: Frostvikens mellersta sameby), är en sydsamisk sameby i norra Jämtland, belägen inom mellersta delen av Frostvikens socken i Strömsunds kommun.
• Västra Kikkejaur sameby är en skogssameby i Arvidsjaurs kommun och i östligaste delen av Arjeplogs kommun, Arvidsjaurs och Arjeplogs församlingar, mellersta Lappland, Norrbottens län.
• Vadvetjåkka nationalpark, nordsamiska Vádvečohkka, är en nationalpark belägen nordväst om Torneträsk vid riksgränsen mot Norge i Talma sameby och i Kiruna kommun i Lappland.
• Från Höglekardalen finns ett antal vandringsleder, bland annat leden mot Hosjöbottens sameviste, som tillhör Tossåsens sameby.
• Offerdals västra sameby kallades först Kalls östra sameby, men dess namn blev senare Sösjö sameby och därefter Njaarke sameby.
• Udtja samebys huvudområde gränsar i norr mot fjällsamebyn Tuorpon, i väster mot fjällsamebyn Luokta-Mávas samt skogssamebyn Ståkke samt i söder mot Östra Kikkejaur sameby.
• Samtidigt överfördes från Mausjaur till Västra Kikkejaur sameby ett långsmalt område nedanför Arvidsjaur mellan Inlandsbanan och Byske.
• Befolkningen inom Maskaur sameby tillhör språkhistoriskt den nordliga umesamiska språkgruppen och har varit en skogssamisk befolkning mycket länge.
• Byns renskötare (skogssamer) har historiskt hört antingen till Muonio sameby eller Vittangi sameby som gränsar till varandra.
• Området kring Städjan och hela nordvästra delen av Älvdalens kommun är sommarbetesmark för renhjordarna i Idre sameby.
• År 1934 etablerade två samiska hushåll i dåvarande Norrkaitums sameby (nuvarande Girjas sameby) ett nytt sommarviste i Sjisjka efter att tidigare ha haft viste vid Gámasčearru längre västerut.
• Lagen innebar att det administrativa begreppet sameby (lappby), infördes i svensk lag, vilket i huvudsak innebar att nyttjanderätten till mark i fjällområdet blev gemensam (kollektiv).
• Den sydsamiska befolkningen inom Raedtievaerie sameby finns främst i byn Fiskåvattnet samt i Gäddede och området däromkring.
• Ruvhten sijte eller Ruvhten sameby (tidigare: Tännäs sameby), är en sydsamisk sameby i västra Härjedalen, belägen huvudsakligen inom Tännäs socken, den sydligaste delen dock inom Linsälls socken i Härjedalens kommun.

Förberedelsen av sidan tog: 740,49 ms.