Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet SATSER

Definition av SATSER

1. böjningsform av sats

Exempel på hur man kan använda SATSER i en mening

• Kommatecken används främst om satserna är långa eller står i motsatsförhållande (konjunktionen men), och mindre ofta mellan korta satser förenade med och.
• Satslogiken är ett formellt logiskt system med väldefinierad syntax, avsett att symboliskt hantera språkliga satser, vilka uttrycker påståenden, och från dessa med giltiga slutledningar, dra slutsatser.
• Dessa framkallade motskrifter från Raimundus Lullus och Petrus de Alvernia, varefter ärkebiskopen av Paris år 1277 fördömde 204 satser ur deras arbeten som kätterska.
• 24 januari – Igor Stravinskijs Symfoni i tre satser uruppförs av New York Philharmonic under tonsättarens ledning.
• Eftersom alla tautologier är logiska sanningar så är två satser, som är materiellt ekvivalenta även logiskt ekvivalenta.
• Adverben är i traditionella analyser bestämningar av olika slag, oftast till verb (”Han springer fort”) men även till adjektiv (”Huset är väldigt stort”), andra adverb (”Brott lönar sig alltför ofta”) och satser (”Hon lyckades uppenbarligen”).
• Svenskan och andra germanska språk har subjektstvång, vilket innebär att satser i regel måste uttrycka ett subjekt, men det finns många undantag.
• Varje årstid (ingående konsert) är i sin tur indelad i tre satser, vanligen allegro – andante – allegro.
• En logisk operator är ett konnektiv inom satslogiken, vilket används för att sammanfoga två eller flera satser.
• Den syftar på hur man sätter samman ord (lexem) eller böjningsformer till grupper av ord (fraser), satser och meningar.
• För att återge deras betydelse i en viss kontext måste man ofta parafrasera en interjektion med en eller flera satser.
• Han blev kanik i Compiègne, men måste 1092 återkalla sina triteistiska satser vid konciliet i Soissons 1093, varför han levde en kort tid i England och Rom.
• En implikation eller villkorssats är en sats på formen "om A så B", där A och B var för sig är satser.
• Konjunktion (ordklass) – ett ord eller en fras som har till uppgift att binda samman satsdelar eller satser.
• Fram till 1900-talet bestod symfonin oftast av fyra satser i ordningsföljden snabb sats, långsam sats, menuett eller scherzo och sist en snabb final.
• Allt sedan Immanuel Kant finns det en distinktion mellan analytiska och syntetiska satser inom kunskapsteorin.
• Som gambaspelare var Abel särskilt beundrad för sitt uttrycksfulla sätt att framföra långsamma satser.
• Grammatik (Från grekiska: γραμματική, grammatikí) är det regelsystem för språk som beskriver hur morfem (orddelar) kombineras för att bilda ord och dessa i sin tur kombineras för att skapa förståeliga satser och meningar.
• Versbindning eller enjambemang (övergång, överklivning) är ett fenomen i den poetiska metriken som innebär att övergången från en versrad till nästa inträffar på ett annat ställe än avgränsning mellan meningar eller satser, som till exempel i följande lilla text:.
• Logisk positivism är en filosofisk riktning som också kallas logisk empirism, främst representerad av den så kallade Wienkretsen, som kombinerade två grundläggande idéer: att endast observerbara fakta är vetbara (förutom a prioriska satser; som satser i matematiken och logiken) med en djup tro på att studiet av filosofins frågor skulle främjas av att man tog hjälp av de verktyg den nyligen utvecklade formella logiken erbjöd.

Förberedelsen av sidan tog: 371,49 ms.