Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet SEGLETS

Stag- och snedsegel med lösa skot och snedsegel med skotpunkt rakt akter om seglets främre kant (det vanliga) fladdrar också i vindögat.
Skot är en lina fäst i seglets skothorn (det aktra nedre hörnet av seglet), på råsegel i dess båda nedre hörn, med vilket man reglerar seglets ställning i förhållande till vinden.
Effekten av att dra i cunninghamen är att mastliket sträcks och det resulterar i att seglets buk flyttas framåt, neråt och blir mindre (se bild).
På en bermudarigg fäster ena ändan av linan i fallhornet, som är seglets översta hörn, mot masten i ett skivgatt, eller via ett block ner till ett brytblock på däck.
Genom detta är de stabila i medvind (läns och slör), men måste istället brassas om vid stagvändning och seglets form är inte heller optimal för bidevindssegling.
Förstängstagsegel är på segelbåtar eller segelfartyg ett stagsegel placerat på staget för om fockmasten, mellan märsstången (som antyds i seglets namn) och fören eller bogsprötet.
Lateralplanet utformning och storlek har stor betydelse för skrovs avdrift vid till exempel segling där seglets sidokrafter påverkar skrovet vid till exempel bidevind.
Till skillnad från halsarna och skoten, som är fästa i seglets horn (hörn) och används för att justera segelvinkeln i förhållande till vindriktningen, är bolinerna fästa längs med liket för att seglet ska fånga mer vind.

Förberedelsen av sidan tog: 106,67 ms.

Definition av SEGLETS