Definition & Betydelse | Svenska ordet SIGURD

Definition av SIGURD

1. ett mansnamn bildat av fornnordiska Sigurðr, en sammansättning av sigr och varðr med betydelsen "Segervakt"
2. (bokstavering) bokstaven S (gement: s) i det svenska bokstaveringsalfabetet

Exempel på hur man kan använda SIGURD i en mening

• Till hans stora arbeten räknas Skogskyrkogården (tillsammans med Sigurd Lewerentz), Stockholms stadsbibliotek, utställningspaviljongerna på Stockholmsutställningen 1930 och tillbyggnaden på Göteborgs rådhus samt Stockholms stadsarkiv, som var hans sista projekt.
• Till hans stora arbeten räknas Skogskyrkogården (tillsammans med Sigurd Lewerentz), Stockholms stadsbibliotek, utställningspaviljongerna på Stockholmsutställningen 1930 och tillbyggnaden på Göteborgs rådhus samt Stockholms stadsarkiv, som var hans sista projekt.
• Harald Hårdråde (Sigurdsson) (fornnordiska: Haraldr harðráði Sigurðarson) också känd som Harald Bulgarbrännaren, född 1015, son till Sigurd Syr och Åsta (ej att förväxla med Astrid "Asta" Olofsdotter, Haralds halvbror Olof den heliges hustru), död 25 september 1066 i slaget vid Stamford Bridge i England.
• Sigurd Syr (Sigurd ”suggan”), född omkring 970, död cirka 1020, var enligt Heimskringla sonsons son till Harald Hårfager och småkung av Ringerike.
• Birgitta Haraldsdotters mor är okänd, men det var troligen Tora Gudmundsdotter, med vilken Harald hade ett långvarigt förhållande och som också var mor till Sigurd Munn.
• Av hans barn blev dottern Signe ryktbarast och sonen Sigmund, fader till Nordens mest frejdade sagohjälte, Sigurd Fafnesbane.
• 1925 – Sigurd Lewerentz inviger Uppståndelsekapellet, en byggnad i Skogskyrkogården i Gamla Enskede inom Stockholms kommun.
• Han påstod sig vara utomäktenskaplig son till den norske kungen Sigurd Munn, vilket han ska ha fått veta först i vuxen ålder av sin mor.
• Han var son till kung Olav Kyrre (den fredlige) av Norge och dennes frilla Tora Jonsdatter, gift med Margareta Fredkulla och far till bland andra Sigurd Jorsalafarare (Sigurd I Magnusson).
• Han ska ha varit son till Gudröd och far till Harald Hårfager, samt gift med Ragnhild (dotter till Sigurd Hjort eller Sigurd Ormiöga).
• Vad gäller motiven är de första dikterna gudadikter, följt av en grupp sagor om hjältar från folkvandringstiden, framför allt Sigurd Fafnesbane.
• Karl Sunesson, som nu har blivit norsk jarl, ingriper i det norska inbördeskriget, genom att i opposition mot de båda barnkungarna Sigurd Munn och Inge Krokrygg låta återinsätta den avsatte och lemlästade kungen Magnus Sigurdsson.
• Kristian blir alltså även norsk kung, medan den tidigare norske riksföreståndaren Sigurd Jonsson får titeln rikets föreståndare i konungens frånvaro och troligen behåller denna titel till sin död 1452.
• Brynhild överger sin dödlige make och följer Sigurd genom att sticka ett svärd i sig själv för att sedan förgå med honom på bålet.
• I Sverige är Friedrich bland annat känd som inspiration till Meditationslunden vid Skogskyrkogården, där arkitekterna Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz förmodas ha haft Friedrichs verk "Kulle och plöjd åker nära Dresden" (1830) som en direkt förebild vid gestaltningen.
• De visar åtminstone när Sigurd genomborrar ormen, Drävlestenen möjligen även dvärgen Andvare med ringen Andvaranaut.
• Att den kallas Sigurdsristningen beror på att bildmotivet har hämtats ur sagan om Sigurd Fafnesbane, något som också förekommer i en del andra ristningar i Norden och i England (jämför Sigurdsristningar).
• Hans skatt bevakades av dvärgen Alberich (Andvare i nordisk mytologi), vilken senare stals av Oden, Höner och Loke för att ges som skadestånd till en man vid namn Reidmar, som sin tur fick den stulen av sin son Fafner och slutligen stulen av Siegfried (Sigurd Fafnesbane i nordisk mytologi) när han var på uppdrag att stjäla den till Reidmars andra son Regin.
• Sigurd (fornnordiska: Sigurðr) eller Siegfried (medelhögtyska: Sîvrit) är en mytomspunnen hjälte och drakdödare i den forngermanska sagokretsen.
• Sigurd Ribbing, född 22 oktober 1816 i Mistelås, Kronobergs län, död 21 februari 1899 i Uppsala, var en svensk filosof och politiker, professor i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet 1850–1885.

Förberedelsen av sidan tog: 138,06 ms.