Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet SKAFT

Definition av SKAFT

1. avlång del av ett föremål; ofta för att hålla i (handtag)
2. (textilier) reglage i vävstol vars antal (2, 3, 4) avgör möjligheten att väva mönster

Exempel på hur man kan använda SKAFT i en mening

• Det är egentligen svårt att dra en klar gräns mellan den tidigt utformade hillebarden och den med stötklingor försedda pålyxan, men hillebarden hade alltid längre skaft.
• Tramporna i en vävstol är till antalet minst två för tuskaft, men kan sedan variera för andra vävtekniker och är inte alltid detsamma som antalet skaft.
• Ett solvskaft eller ett skaft är ett arrangemang på en vävstol som höjer och sänker olika varptrådar beroende på hur man trampar, och därmed skapar ett skäl, genom vilket man kan föra skytteln.
• Det utgörs av en utskjutande smal eller avsmalnande bakre ände på ett blads huvud vilken är avpassad för motsvarande urtagning eller hål i ett skaft eller handtag.
• De kan vara olika många beroende på art och består av ett skaft, som kallas sträng, och en knapp som är toppen på ståndaren.
• Blomman sitter på ett 20–70 cm långt, något hårigt och kantigt skaft, på vilket det växer enstaka små blad.
• Alsikeklöver (Trifolium hybridum) liknar vitklöver till blommorna, men stjälken växer upprätt, bladen och blomställningarna har kortare skaft och växtens dimensioner är vanligen större.
• Vävnotan är uppbyggd med ett givet rutsystem där solvning, uppknytning av trampor och skaft samt i förekommande fall trampordningen framgår.
• Panama (tvist) är en vävteknik som är en variant av tuskaft, och kan i princip vävas med två skaft och två trampor, men solvas som regel av samma skäl som tuskaften på fyra skaft.
• Den kan vara av bords- eller golvmodell och bygger på samma principer som en vanlig vävstol, med varpbom, solv, skaft, vävsked och tygbom.
• I den klassiska kolonnordningen utbildas pilastern ornamentalt med bas och kapitäl, ibland med räfflat skaft.
• Örnbräken bildar mer eller mindre täta bestånd av enstaka stående blad, som har styvt och upprätt skaft och 3-dubbelt parbladig skiva.
• Kolonn är ett fristående vertikalt stöd, bestående av bas, skaft och krönt av ett kapitäl eller bara av skaft och kapitäl.
• Till skillnad från de gamla varptyngda stående vävstolarna som användes fram till 1700-talets mitt i bondehemmen kan man väva horisontellt, och därmed få större slagkraft i slagbommen och möjlighet att ha flera skaft och trampor i vävstolen.
• Tekniken innehåller många variationer i solvning och trampning, men förutsätter vävstolar med många skaft, och följaktligen gärna kontramarsch för att bli enklare att trampa.
• Som allmogeväv vävs dräll vanligen i fyrskaft, men ibland infogas extra skaft och ända upp till sexton skaft har kunnat vävas på vanliga handvävstolar.
• De blad, som beledsagar de tidiga vårblommorna är helt små i jämförelse med sommarbladen, som kan bli nära 1 decimeter långa med dubbelt så långa skaft.
• Yxa är ett grovt huggredskap som består av ett yxhuvud med en eller två eggar i metall eller sten och ett, ofta böjt, skaft.
• På Java, där mycket intrikata mönster framställs, används en tjanting, en liten skål på skaft med tunn pip ur vilket vaxet kan flyta.
• Vävtekniken är att munkabälte solvas på fyra skaft med två bottentrampor för tuskaft samt två mönstertrampor.

Förberedelsen av sidan tog: 672,70 ms.