Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet SKOLPOJKE


SKOLPOJKE

Definition av SKOLPOJKE

  1. pojke som /är i den åldern då pojkar/ går i skola (främst grundskolan)

1

Antal bokstäver

9

Är palindrom

Nej

11
JK
KO
KOL
LP
OJ

3

3

152
EJ
EK
EKO
EKS
EL
ELS
EO


Sök efter SKOLPOJKE på:



Exempel på hur man kan använda SKOLPOJKE i en mening

  • van Lerberghe gick i samma jesuitskola som Maurice Maeterlinck och fick som skolpojke pris i en tävlan om en hymn över den obefläckade avlelsen.
  • När John Zander började tävla som skolpojke var han länge späd och relativt svag, men tränade energiskt och blev slutligen en god farthållare.
  • De utspelas på internatskolan Linbury, och i centrum står Jennings, en i grunden snäll och hygglig skolpojke som har förmågan att alltid ställa till det för sig själv och sin omgivning.
  • Redan som skolpojke började Trubetskoj att publicera bland annat religionshistoriska och språkvetenskapliga skrifter, med kaukasiska språk som specialitet.
  • Handlingen är förlagd till Vendôme och följer en genialisk skolpojke som är fascinerad av den svenske metafysikern Emanuel Swedenborg.
  • Ljungh började klippa silhuetter redan i sin ungdom och som skolpojke illustrerade han skoltidningen Klass Posten med infogade bildklipp.
  • Som skolpojke intresserade sig Nybelin för dissektioner och skelettering vid den zoologiska avdelningen på Göteborgs museum.


Förberedelsen av sidan tog: 99,78 ms.