Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet SKUTOR

Definition av SKUTOR

1. böjningsform av skuta

Exempel på hur man kan använda SKUTOR i en mening

• Roslagsskuta (också känd under benämningarna storbåt eller rospigg) är ett samlingsnamn för olika seglande skutor som konstruerats och seglats i Roslagens skärgård.
• Tidigare skeppades sanden enbart med skutor; Vessöskutorna var vida kända både hemma och utomlands, inte minst i Stockholm.
• På söndagskvällarna kunde man med kikare följa "den livliga trafiken av ångbåtar, skutor och motorbåtar".
• I och med industrialiseringen av Ådalsområdet på 1850-talet kom Lunde att bli något av en centralort då en tullstation anlades i samhället för ankommande skutor som skulle vidare upp i älven för att lossa och lasta ny last.
• Här förs båtbyggartraditionerna vidare och här har man byggt flera skutor, bland dem galeasen Albanus, skonaren Linden och fiskesumpen Jehu.
• Strax norr om Jordbron låg från tidigt 1600-talet en av två lastplatser för skutor, som från Lerbäcks bergslags kalkbrott i Harge utanför Askersund, fram till 1800-talet, fraktade kalksten för masugnarna i Tabergs bergslag.
• Ketchriggen var vanlig på mindre nordeuropeiska skutor och förekommer också på fritidsbåtar avsedda för långfärdssegling.
• Ursprungligen avsåg ordet en större galär, men sedan mitten av 1800-talet har man i Norden med galeas avsett den vanligaste typen av skutor, snedsegelriggad med två master, den förliga stormast och den akterliga mesanmast.
• Vid Knapens hål sänktes några stenlastade skutor, och vid Stäkets krog anordnades inre försänkningar, bakom vilka grova bommar lades tvärs över sundet; vidare utfördes förhuggningar och ett retranchemang (skottfältsröjning) av skogen vid Knapens hål samt en skans med ett mindre batteri vid krogen.
• Fram till mitten av 1940-talet fungerade inre Maren fortfarande som innerstadshamn och var främst vinterhamn för skutor.
• Sjöfart har varit huvudnäring i bygden vid sidan om jordbruk och fiske, med Tyrislöt som hemmahamn för skonerter och galeaser i Östersjö- och Nordsjöfart och för som flest ett tiotal skutor.
• Sprisegel är ett kvadratiskt eller rektangulärt segel som var vanligt på äldre mindre och större bruksbåtar längs Östersjöns och Nordsjöns kuster och i nordiska skärgårdar som till exempel i Danmark, Finland, Sverige, Norge, Åland och Nederländerna samt på skutor på Themsen.
• Vaxholmsbolaget, privata skutor och färjor hade länge transporterat fordon över till Ljusterös tre färjelägen mot fastlandet: Mörtsunda, Tranvik, Linanäs och nuvarande läge, Småskärsudd, när Vägverket den 11 november 1955 etablerades nuvarande färjelinje med färjor som kunde bära 22 bilar.
• Här kom att lossas skutor och pråmar med sand och tegel, vilket lagrades på kajen, vilken i folkmun kom att kallas "röstenskaja".

Förberedelsen av sidan tog: 170,34 ms.