Definition & Betydelse | Svenska ordet STIFTANDET

Definition av STIFTANDET

1. böjningsform av stiftande

Exempel på hur man kan använda STIFTANDET i en mening

• År 1858 blev han ledamot av Bayerns andra kammare, där han snart blev en av den liberala oppositionens ledande män, och 1859 deltog han i stiftandet av den tyska nationalföreningen.
• Braun var en ivrig förespråkare för frihandel, deltog i stiftandet av den nationalekonomiska kongressen och var sedan 1859 dess ständige president.
• Kumas fullbordade sina studier i Wien och deltog sedan med Konstantinos Oikonomos i stiftandet av det berömda filologiska gymnasiet i Smyrna, där han från 1809 verkade i flera år.
• Hans första initiativ gällde självhjälpen inom handelsbiträdes- och kontoristkåren, då han 1869 var med om stiftandet av Handelsbokhållarnas pensionsförening.
• Han deltog 1905 i stiftandet av Göteborgs handelskammare, vars styrelse han sedan tillhörde, var en av stiftarna av de skandinaviska handelsmötena och tillhörde denna organisations styrelse.
• Dessutom var Krook verksam på en hel del andra områden, deltog 1866 i stiftandet av Göteborgs arbetarförening och var dess förste ordförande under tio år, grundade 1871 Göteborgs folkbank, vars direktör han var till 1882, medverkade säsongen 1874-1875 som estetisk direktör i ledningen av Göteborgs Stora teater och var en följd av år medlem av Göteborgs stadsfullmäktige.
• Bland annat deltog hon i stiftandet av en arbetsinrättning för medellösa kvinnor i Uddevalla och i grundandet av en hushållsskola också i Uddevalla.
• Han deltog (jämte Magnus Martin af Pontin och Anders Retzius) i stiftandet av Svenska trädgårdsföreningen 1832 och var dess sekreterare 1832–1839 samt av Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande 1833.
• Han konkurrerade med James Edward Smith som spekulant på Linnés herbarium för Oxfords universitets räkning, företog 1786-87 en resa genom Europa till Grekland för att söka identifiera Dioscorides växter, deltog 1788 i stiftandet av Linnean Society och besökte återigen Grekland 1794-95.
• Broady var sedan stiftandet 1881 ordförande i "Föreningen Betelseminariet", i Stockholms missionsförening (sedan 1866), samt i Svenska baptistmissionens förvaltningskommitté.
• Han deltog i stiftandet av Verein für Socialpolitik och gjorde sig särskilt känd som utgivare av den av flera forskare utarbetade "Handbuch der politischen Oekonomie" (två band, 1882; fjärde upplagan i tre band, 1896-98), ett samlingsverk, som hade mycket stor betydelse för de nationalekonomiska studierna inom och utanför tyska språkområdet.
• Wilczek deltog i stiftandet av Wiens geografiska sällskap (1856) och antropologiska sällskap (1870) samt verkade även som konstmecenat.
• Han blev docent vid Berlinuniversitetet i växtfysiologi 1887, anställdes vid botaniska museet 1889, erhöll 1895 professors titel, deltog i stiftandet av tyska kolonialföreningen och blev kustos för den kolonialbotaniska centralbyrån vid museet 1898.
• Ewerlöfs namn är främst knutet till Öresundstullens avskaffande 1857 och till stiftandet av Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande 1833.
• Som sådan genomdrev han gymnasiers och universitets ombildning efter tyskt mönster, avslöt 1855 konkordatet med kurian (upphävt 1870), som ställde skolan under romersk-katolska kyrkans kontroll, och bidrog kraftigt till stiftandet av kejserliga vetenskapsakademien.
• Sistnämnda makars andre son, Gustaf Adolf Boltenstern, inflyttade till Sverige, gjorde militär karriär slutligen med rangen major vid Norra skånska kavalleriregementet, deltog i stiftandet av Kungliga Krigsvetenskapsakademien, och deltog i både Finska kriget och Pommerska kriget.
• År 1869 var han generalsekreterare vid arkeologiska kongressen i Köpenhamn (berättelsen härom utgav han 1875), och 1876 deltog han i stiftandet av Det Kongelige Danske Geografiske Selskab samt var senare dess styrelseledamot.
• Han lade, vid sidan av den politiska agitationen, särskilt stor vikt vid att bibringa arbetarna kunskaper om marxismen (genom stiftandet av studieklubben "Karl Marx"), på att höja dem i fysiskt och moraliskt hänseende genom att bilda talrika idrottsföreningar och genom energisk nykterhetsagitation.
• Det var också hans initiativ, som gav anledning till stiftandet av den internationella telegrafföreningen, till internationell räkning med gemensam myntenhet (francs) och till konventionen av 1883 om kablars neutralisering.
• Han deltog i stiftandet av Östergötlands nykterhetsförening och var under en tid även dess ordförande, men övergick senare till godtemplarorden.

Förberedelsen av sidan tog: 191,71 ms.