Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet STROFEN

Definition av STROFEN

1. böjningsform av strof

Exempel på hur man kan använda STROFEN i en mening

• På många sätt är psalmen faktiskt en julpsalm — se till exempel andra strofen, där det heter: "Kristus är kommen och världens förlossare vorden".
• Som titel listas här en del (ofta sista strofen) av standardens fullständiga och vanligtvis mycket långa titel.
• Namnet Greip förekommer inte i tulorna, men nämns i drapan Höstlång från 900-talets början, där i trettonde strofen Greipar biðill (Greips friare) står som kenning för "jätte".
• Första strofen i den svenska versionen utgörs av en trosbekännelse till den treenige Guden, den andra en bön.
• Riktigt långt tillbaka uttrycktes budskapet om Guds treenighet också däri att strofen sjöngs tre gånger med något olika begynnelseord ("Gud vår Fader, stå oss bi", "Jesus Kristus, stå oss bi" och "Helge Ande, stå oss bi").
• Från början fanns ingen refräng utan fyra kortare strofer, men slutligen blev andra strofen ("Det finns underbar förlossning") omkväde till de övriga.
• Ursprunget är de tre sista raderna i femte strofen av Johan Ludvig Runebergs dikt Döbeln vid Jutas i Fänrik Ståls sägner:.
• Därur härrör strofen "Dina bröst är som svalor som häckar", en av de mest välkända textpassagerna i svensk melodifestivalhistoria.
• Endast första strofen riktar sig direkt till Jesus, övriga delar är en trosbekännelse och inbjudan ("Kom hit, du betungade bröst").
• Den därpå följande strofen är en tula som handlar om det bästa av olika slags ting och inleds med orden ”Yggdrasils ask är ypperst av träd, men Skidbladner av skepp” (Askr Yggdrasils, hann er œzstr viða, en Skíðblaðnir skipa).
• Texten är på de vanligaste av Sydafrikas elva officiella språk – xhosa (första strofens två första versrader), zulu (första strofens två sista rader), sesotho (andra strofen), afrikaans (tredje strofen) och engelska (sista strofen).
• Men då Nordgren sjöng i direktsändning den 26 januari 1952 sjöng han bara tre verser, utan den kända strofen.
• I första strofen beskriver den julnattens änglahälsning till herdarna på marken - som också blir omkvädet i alla sex stroferna - men i fortsättningen är sången en beskrivning av de vise männens resa i den berömda stjärnans ljus.
• Denna formulering i slutet av första strofen upprepas i början på den andra och är därmed helt central.
• Lovsångskaraktären är tydligast i första och sista strofen; stroferna däremellan präglas av större allvar och ställer Jesu kors i blickpunkten.
• I Valans spådom nämns Nidafjällen i den sista strofen som den plats varifrån draken Nidhögg kommer ned över slätten.
• Därefter fortsätter budskapet på U 214 och förutom att den avslutas där med både uddrim och alliteration, så innehåller diktverket den första kända strofen inom svensk litteratur som har slutrim.
• För nr 42, som med undantag av sista strofen i fjärde versen är ordagrant lika översatt, står metodismens grundare John Wesley som författare, men högst troligt är att det korrekta är att hans yngre bror Charles Wesley diktat psalmen.
• Diktens "jag" är uppenbarligen författarens eget - i femte strofen skriver han: "Lasse rädz hwarken haat/ Afwund ell Twång/".
• Första och andra strofen behandlar Hollywood, USA och Storbritanniens indiska imperium samt kritiserar förbudet mot immigration av judar till Brittiska Palestinamandatet, som då var ett brittiskt protektorat.

Förberedelsen av sidan tog: 779,94 ms.