Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet STROFERNA

Definition av STROFERNA

1. böjningsform av strof

Exempel på hur man kan använda STROFERNA i en mening

• De flesta av dessa verser beskriver Haralds krigiska bedrifter i Grekland; de två sista stroferna nämner Haralds hemkomst till Norge och förlikningsmötet med Magnus den gode samt krigståget mot Danmark 1048.
• Biskop Thomas frihetsvisa, även Biskop Thomas frihetssång, är de sista stroferna i Frihetsvisan eller Engelbrektsvisan.
• Texten bygger på Psaltaren 99 och betonar i de två första stroferna Herren som Konungen och Domaren "från himlars tron den starke Hämnarn ljungar" respektive "åt den förtryckte som till honom ropar / rätt och dom han skaffar".
• Den trycktes 1674 i hans skrift "Odae sveticae" men Jesper Swedberg omarbetade 1694 en av stroferna (den andra) till två nya verser då den borttagna inte ansågs ha biblisk karaktär.
• Tydligast slår detta bibelord igenom i sångens omkväde, som upprepas efter var och en av de fyra stroferna:.
• Lovsångskaraktären är tydligast i första och sista strofen; stroferna däremellan präglas av större allvar och ställer Jesu kors i blickpunkten.
• Dess monotona sång påminner om gräshoppsångarens insektsliknande läte men kan särskiljas genom sin något högre tonhöjd, snabbare tempo och de kortare stroferna.
• Hennes mest kända verk är sonetten ”The New Colossus” (1883), som är ingraverad på en bronsplatta på sockeln till Frihetsgudinnan i New York, och som bland annat innehåller stroferna:.
• Drapan antas ha tillkommit omkring år 1170 och måste i alla händelser ha varit färdig före jarl Erlings död år 1179, eftersom jarlen direkt tilltalas i två av stroferna.
• Motsatsen är den ofullständigt komponerade strofiska formen, där stroferna har en repetitiv och stundtals statisk musikalisk gestaltning.
• Hate är ganska säkert den varg som nämns i Völvans spådom stroferna 40 och 41, här i översättning av Erik Brate:.
• De två första stroferna slutar "allt till dig sin lovsång bär, Fader, du som var, som evigt var och är" och de två sista: "vi till dig vår lovsång bär" o.
• Korsfästelsen skildras i stroferna 21–27, som är diktens tematiska centrum, och skalden ställer här i fokus hur Kristus förbarmar sig över den botfärdige rövaren på korset som ångrar sina synder.
• Den utgörs av en sju strofer lång tillbedjan och har ofta använts som inledningspsalm, särskilt de två första stroferna.
• De båda sista stroferna prisar dessutom motståndaren kung Svens mod och kamplust – men, säger Stein, han förlorade därför att han lämnades i sticket av sitt eget folk.
• I utgåvorna från 1942 och 1945 täcker varje dikt ett helt uppslag, varvid vänstersidan upptas av de två första stroferna och högersidan av de fem följande.
• De sju stroferna talar om Guds försyn och fadersomsorg och andas både tacksamhet och framtidstro: "Vem vet, hur mycket gott vår Fader / kan giva oss ännu? Vem vet?".
• Sedan 1986 finns två versioner av hennes psalm, dels de tre sista stroferna från Åstöms bearbetning som en särskild psalm (efter en mindre bearbetning): O Kriste, oss benåda, dels Olov Hartmans bearbetning av psalmen från 1978 med titelraden Vår Herre Krist var Sonen.
• De fyra stroferna börjar alla med uppmaningar: ”Räds ej bekänna Kristi namn”, ”Blygs ej för Kristi ord”, ”Vik ej från Kristi kors” och ”Bevara som din högsta skatt”.
• Var och en av de tre stroferna innehåller utropet: "Herren kommer, Herren kommer!" Psalmen präglas av glädje och förväntan.

Förberedelsen av sidan tog: 1 016,13 ms.