Definition & Betydelse | Svenska ordet SUBLIMA

Definition av SUBLIMA

1. böjningsform av sublim

Exempel på hur man kan använda SUBLIMA i en mening

• Huvuddelen av sin poesi skrev han under en lugn period 1782–1786, däribland en volym blandade poem, ett naturbeskrivande epos på blankvers, The task, samt tillfällighetsstycken av skilda slag, bland vilka det ojämförligt främsta är hans sublima The loss of the Royal George, över amiral Richard Kempenfelts undergång med sitt flaggskepp.
• Den första man känt till som utredde sublimiteten i allmänhet var den författare som brukar omnämnas som Longinos, i skriften Om det sublima (Peri hypsous), som Nicolas Boileau översatte 1674.
• Altmerer berömmer sig med att deras sublima fysiska natur gör dem betydligt mer motståndskraftiga mot sjukdomar än vad de kallar, "de mindre raserna".
• Gunilla Bandolin och Sverker Sörlin: Laddade landskap - värdering och gestaltning av teknologiskt sublima platser, Svensk kärnbränslehantering AB, Stockholm 2007, SKB rapport 2007:14, ISSN 1402-3091.
• Som estetiker utgick han från Hegel, från vilken han dock i principiella punkter avvek, liksom han kritiserade flera av Vischers estetiska åsikter, till exempel om det sublima och det tragiska.
• Efter att först ha målat landskap från Harz kom han 1861 till Norge, där han gjorde studier i berg och skog, vilka sedan användes för kompositioner, vittnande om förmåga att skildra sublima naturscener med vattenfall, högslätter, fjäll och jöklar.
• Även om Moniuszko inte gjorde bruk av de polska folkvisorna på samma sublima sätt som Chopin och (i motsats till Karol Szymanowski under 1920-talet) inte heller bevarade den ursprungliga egenarten i folkmusiken från Tatrabergens byar, utan snarare polerade den, så blev Halka ändå en milstolpe i den polska 1800-talsmusiken.
• Men det som gör Sandell till en så betvingande poet är ändå inte främst den odiskutabla tekniska virtuositeten som får sidorna att bågna, brusa, blöda av bilder så branta i sina överklivningar mellan det grova och det sublima, det skitiga och det skimrande, att det tar andan ur läsaren.
• Den första och viktigaste källan för att uppnå den sublima stilen är förmågan att utforma stora och kraftfulla tankar och den andra är förmågan att gripas och ryckas med av ämnet.

• “Kanske Elena Näsänen här återupplivar en modern vy över det sublima andra: naturen, eftersom den har blivit det okända andra för oss stadsbor.

Förberedelsen av sidan tog: 174,99 ms.