Definition & Betydelse | Svenska ordet SUFFIX
SUFFIX
Definition av SUFFIX
- (lingvistik) morfem som kan läggas till i slutet av ett ord för att skapa en ny betydelse
Antal bokstäver
6
Är palindrom
Nej
Sök efter SUFFIX på:
Exempel på hur man kan använda SUFFIX i en mening
- Många prefix (förled), suffix (efterled) och ordstammar som används i svenska och andra språk är av grekiskt eller latinskt ursprung, och kombineras ofta fritt.
- Vid tillämpning av dessa modifikationer tilldelades flygplanet i fråga ett suffix med löpnummer beroende på vilken typ av modifikation som tillämpats.
- I standardsvenskan används bara semantiskt genus (sexus) för klart kvinnliga eller manliga ord, exempelvis pronomina som hon och han, i suffix för att beteckna kvinnligt kön, exempelvis -erska (kokerska) eller -inna (ryttarinna) samt i den maskulina adjektivändelsen -e (Karl den store).
- Namnen torde vara adjektiva substantiveringar jämförbara med ordformer på dagens suffix /-e/ som bildar bestämd form maskulinum singularis av adjektiv (jämför lång → långe, ful → fule).
- De är suffix eller småord som följer på substantiv, verb, adjektiv eller satser för att markera vilken funktion ett ord har eller för att exempelvis göra påståendesatser till frågesatser.
- De första motorerna till denna bil hade förgasare, när sedan motoralternativ med bränsleinsprutning dök upp fick dessa ett "i" som suffix på modellbeteckningen.
- Ett diminutiv, en förminskningsform, är en ordbildning för att beskriva litenhet, oftast med hjälp av ett suffix som är egenartat för språket.
- ICZN gäller att även rena kladnamn (som ännu inte har styrande organ) borde bytas ut om det har ett traditionellt taxon eller suffix och är synonym med högre stående taxa eller under nivån av superfamilj.
- Artikel (grammatik) ‒ ett formord eller ett suffix som anger substantivets bestämdhet till genus, numerus och kasus.
- Orden första och andra saknar samband med grundtalen ett och två, men övriga ordningstal i svenskan bildas med ett suffix efter motsvarande grundtal (till exempel tredje och femte).
- Till substantiv böjda i numerus (singular eller plural) och kasus kan i nordsamiskan läggas till ett suffix som anger ägarens person och numerus.
- Det är singularis som ofta är omarkerad och innebär ental, och pluralis som ofta markeras med suffix och som innebär flertal (två eller flera).
- Det är ett polysyntetiskt språk, vilket innebär att många element som i andra språk utgörs av självständiga ord i stället fästs till huvudorden, där de alltså blir grammatiska morfem, och långa ord kan bildas genom sammanlänkning av ordstammar och suffix.
- Guugu yimithirr är ett agglutinerande språk; alla grammatiska kategorier uttrycks genom ordböjning, all ordböjning och avledning är suffixal, och stammorfem påverkas icke, eller endast lätt (vokalförlängning) av suffix.
- Augmentativ, ordbildning för att beskriva storhet, oftast med hjälp av ett suffix som är egenartat för språket.
- I grammatiken är en artikel ett formord, suffix eller prefix som anger substantivets bestämdhet till genus, numerus och kasus.
- Pama-nyungaspråken är suffigerande språk (använder suffix) och täcker 90% av landmassan och omkring 50 livaktiga språk.
- Mastit (av grekiskans μαστός, "bröst", och ιτις, suffix som anger inflammation) avser bröstkörtelinflammation hos människa och juverinflammation hos djur.
- Morfologin karaktäriseras av att språket är agglutinerande och använder nästan uteslutande suffix för att böja ord.
- Avledningsmorfem som står till vänster om rotmorfemet kallas prefix och de som står till höger kallas suffix.
Förberedelsen av sidan tog: 341,13 ms.