Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet TERMODYNAMIK

Definition av TERMODYNAMIK

1. (fysik, värmelära) läran om energi, särskilt värme, omvandling mellan olika former av energi

Exempel på hur man kan använda TERMODYNAMIK i en mening

• Inom statistisk mekanik kan den ses som ett mått på sannolikheten för att ett system skall inta ett visst tillstånd; inom termodynamik snarare som ett mått på hur mycket av värmeenergin i ett system som inte kan omvandlas till arbete.
• Dessa används inom termodynamik, speciellt då ena sidan av likheten kan vara betydligt enklare att bestämma experimentellt.
• Det som successivt ledde till att affinitetsbegreppet ersattes av mer specifik terminologi var utarbetandet av en jämviktslära baserad på kemisk termodynamik från slutet av 1800-talet, och att man började skilja tydligare mellan jämviktsfenomen och reaktionskinetik.
• Fas (termodynamik) – inom kemi och fysik, en ansamling av materia som har homogena fysikaliska och kemiska egenskaper.
• Statistisk mekanik, eller statistisk termodynamik, är den del av termodynamiken som beskriver fenomen som exempelvis temperatur och tryck, utifrån en statistisk förklaringsmodell.
• Kritisk temperatur – temperaturen när skillnaden mellan vätska och gas upphör, se kritisk punkt (termodynamik).
• Exempel på områden inom klassisk fysik är Newtons mekanik, klassisk termodynamik och Maxwells elektromagnetism (den första teorin som var relativistisk).
• Det är ett område som täcker många vetenskapliga discipliner, såsom fasta tillståndets fysik och kemiteknik men även områden som industriell design, hållfasthetslära och termodynamik.
• Fysikalisk kemi är en av kemins huvudgrenar, och använder fysik, framförallt termodynamik och kvantmekanik, för att förklara och studera kemiska fenomen på molekylnivå och kinetik.
• Även från fysik använder man av teorier från fasta tillståndets fysik, termodynamik och hållfasthetslära.
• Den ultravioletta katastrofen är en beteckning inom fysiken på resultatet man får om man försöker förena termodynamik och elektromagnetism för att få fram en formel för svartkroppsstrålning.
• När han lämnade JHU accepterade han en position (som involverade undervisning i statistisk mekanik för doktorander i kemi) vid Brown University i Providence, Rhode Island, där det blev klart att han inte var bättre på att undervisa avancerade studenter än nybörjare, men han gjorde betydande bidrag till statistisk mekanik och termodynamik.
• Reversibel process – inom termodynamik, processen kan drivas i motsatt riktning i små steg utan dissipation (förlust) av energi.
• Reversibel process är ett centralt begrepp inom termodynamik, och innebär enkelt uttryckt att processen kan drivas i motsatt riktning i små steg utan dissipation (förlust) av energi.
• Till teoretisk kemi hör även statistisk mekanik eller statistisk termodynamik, som kan utgå från både kvantmekanik och klassisk mekanik för att utifrån mikroskopiska egenskaper hos ett system förutsäga dess makroskopiska egenskaper.
• Gibbs skrev också om teoretisk termodynamik, och publicerade 1873 en artikel om geometrisk representation av termodynamiska storheter.
• Han blev 1917 professor i ångteknik (alternativt ångmaskinlära) vid KTH, vilket idag närmast motsvarar energiteknik eller teknisk termodynamik.
• En oundviklig egenskap hos alla termodynamiska system (se termodynamik) är att de, för sin funktion, måste genomströmmas av och förbruka exergi, vilket i sin tur förutsätter att systemet är öppet (i betydelsen att kunna tillföras exergi utifrån).
• Eftersom energiflöden förekommer på alla skalor, från kvantmekanik nivå, till biosfären och rymden, är energetik ett mycket brett ämnesområde som exempelvis omfattar termodynamik, kemi, biologi, biokemi och ekologi.
• Han utgav bland annat Maskinteknik i nio band, däribland Teknisk termodynamik i dess grunddrag (band 2, 1920) och Kylteknik (band 9, 1921) samt publicerade ett stort antal uppsatser och avhandlingar på förbränningsmotorområdet och i detta närliggande ämnen, bland annat i Nordisk familjebok.

Förberedelsen av sidan tog: 115,76 ms.