Information om | Svenska ordet TERMONUKLEÄR

Exempel på hur man kan använda TERMONUKLEÄR i en mening

• BGM-109A Tomahawk Land Attack Missile - Nuclear (TLAM-N) Kryssningsrobot med en W80 termonukleär stridsspets.
• HD 107146 är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass G2 V, vilket betyder att den genererar energi genom termonukleär fusion av väte i dess kärna.
• En tokamak är en specifik konstruktion för inneslutning av plasma med ett toroidalt magnetfält för termonukleär fusion.
• År 1998 mottog han av American Physical Society James Clerk Maxwell-priset för plasmafysik för "grundläggande bidrag till plasmaturbulensteori, stabilitet och icke-linjär teori om MHD och kinetiska instabiliteter i plasma och för internationellt ledarskap inom forskning och undervisning i plasmafysik och kontrollerad termonukleär fusionsfysik".
• Båda robotarna var ursprungligen tänkta att bära en sjunkbomb med en 200 kt W89 termonukleär stridsspets.
• Xi Herculis är en gul till orange jättestjärna av spektralklass G8 III, som befinner sig i den röda klumpen, vilket betyder att den ligger på den horisontella grenen och genererar energi genom termonukleär fusion av väte i dess kärna.
• De spektrala egenskaperna hos 23 Librae identifierar den som spektraltyp G5 V, med luminositetsklassen "V" som indikerar att det är en huvudseriestjärna vars energi generas genom termonukleär fusion av väte vid dess kärna.
• Som AGB-stjärna har den en inert kärna av kol och syre och har växelvis termonukleär fusion av helium och väte i två skal utanför kärnan, där det yttre har expanderat till att vara ett djupt konvektivt, skal som genererar ett magnetfält.
• 7 Piscium är en orange till gul metallfattig underjättestjärna av spektralklass K1 IV, som ingår i röda klumpen, vilket anger att den befinner sig på den horisontella grenen och genererar energi genom termonukleär fusion av helium i dess kärna.
• 36 Aquilae är orange till röd jättestjärna av spektralklass K5 III, som för närvarande befinner sig på den asymptotiska jättegrenen, vilket betyder att stjärnan genererar energi genom termonukleär fusion av väte i ett yttre skal och av helium i ett koncentriskt inre skal, som omger en inert kärna av kol och syre.
• Primärstjärnan 27 Piscium A är en gul till orange jättestjärna av spektralklass G9 III, som befinner sig på röda jättegrenen och genererar energi genom termonukleär fusion av väte i skal som omger en inert heliumkärna.
• Primärstjärnan 74 Ophiuchi A är en gul till vit jättestjärna av spektralklass G8 III och ingår i röda klumpen, vilket betyder att den befinner sig på den horisontella jättegrenen och genererar energi genom termonukleär fusion av helium i dess kärna.
• 71 Ophiuchi är en orange till gul jättestjärna av spektralklass G8 III, som har förbrukat förrådet av väte i dess kärna och ingår i röda klumpen, vilket betyder att den befinner sig på den horisontella jättegrenen och genererar energi genom termonukleär fusion av helium i dess kärna.
• 75 Ceti är en orange till gul jättestjärna av spektralklass K1 III och är en stjärna i röda klumpen som anger att den befinner sig på horisontella jättegrenen och genererar energi genom termonukleär fusion av helium efter att ha förbrukat förrådet av väte i dess kärna.
• 14 Canis Minoris är en orange till gul jättestjärna av spektralklass G8 IIIb och ingår i röda klumpen, vilket betyder att den redan har genomgått heliumflash och genererar energi genom termonukleär fusion av helium i dess kärna.
• Den är en stjärna som har förbrukat förrådet av helium i dess kärna och nu genererar energi genom termonukleär fusion av både väte och helium i skal runt en inert kärna av koldioxid och syre.
• Även om grunden för en termonukleär huvudserielivslängd, följt av en termodynamisk sammandragningsfas till en vit dvärg förstods av 1940, var de interna detaljerna i de olika typerna av jättestjärnor inte kända.
• Schönberg-Chandrasekhar-gränsen spelar in när termonukleär fusion i en stjärna i huvudserien förbrukar vätet i stjärnans kärna.
• Den kretsar på ett avstånd av 102 ± 9 AE och har en uppskattad massa på ungefär 19 ± 5 jupitermassor, vilket är under den minimimassa som krävs för termonukleär kärnfusion av deuterium.

Förberedelsen av sidan tog: 137,97 ms.