Definition & Betydelse | Svenska ordet TRÅDAR

Definition av TRÅDAR

1. böjningsform av tråd

Exempel på hur man kan använda TRÅDAR i en mening

• Knop (från , "knut" eller "knopp") eller knut är en anordning för att sammanfoga tågvirke, rep, linor, trådar, för att fästa dem vid något, eller för att bilda en ögla.
• Många jästsvampar är dimorfa, vilket innebär att de i fast material växer som flercelliga grenade trådar, hyfer, medan de i vätskor växer som åtskiljda celler, jästceller.
• Glödtråden är innesluten i en syrefri glaskolv, som i sin tur är fastsatt i en metallsockel och elektriskt ledande trådar går från glödtrådens ändar ut genom sockeln.
• pennan väfva sina långa eller korta trådar öfver papperet, och Upsala-Korrespondentens utgifvare, Emanuel Bruzelius, hade funnit dem vara af det goda slaget och låtit dem se ljuset i sitt blad.
• En abakus, eller kulram, är ett gammalt räkneredskap som består av en platta eller en ram med stavar eller trådar där kulor kan skjutas fram och tillbaka.
• Bedfordshirespets, relativt grova spetsar knypplade med fortlöpande trådar och de har ingen botten utan hålls samman av brider.
• Blandning av flera fibersorter i varje enskild tråd kallas intimblandning medan tvinning av flera trådar i var sitt material kallas systemblandning.
• Mögel är ett samlingsnamn på alla mikroskopiska svampar som växer i form av flercelliga grenade trådar (hyfer), även om de i många fall inte är av samma släkt.
• Han har som ingen annan nutida Disney-tecknare försökt knyta ihop alla de lösa trådar som finns i serierna och skapa en sammanhängande historia för de figurer som lever i och kring Ankeborg.
• Genom att dra i en harnesktråd lyfter vävaren ett utvalt parti av trådar, antalet är beroende av solvningen, och tråden fästs temporärt i krokar ovanför och bakom slagbommen.
• Mönstret reglerar också antalet trådar per rör som ska träs i vävskeden för att åstadkomma rätt täthet i väven.
• Rör i vävsammanhang är utrymmet mellan lamellerna i vävskeden där varpens trådar träs med hjälp av en skedkrok.
• Stadträdning är således det extra antalet trådar vävaren trär in i vävskedens kanter och ska inräkna i varpens trådantal för att åstadkomma en stadkant på väven.
• Vävsked (även ritt eller vävkam) är det kamliknande redskap, som placeras i vävstolens slagbom, genom vilken varpens trådar träs med hjälp av en skedkrok, för att det ska bli rätt mellanrum mellan trådarna i väven.
• Det är något anmärkningsvärt att man i modern tid inte längre kan uppbringa de extremt tunna trådar som tillverkades redan på 1700-talet, när hantverket var helt manuellt.
• Om varpen inte räcker till för att göra den frans man tänkt sig kan fransen kompletteras med extra trådar.
• Typiskt för panama är att det ser ut som en förstorad tuskaft genom att det är dubbla trådar i både varp och inslag som följs åt hela tiden, d.
• Lang är den grupp av trådar som vid varpning vänder över skälpinnarna i varpställningen och därmed bildar en ögla över pinnen efter att skälet skapats.
• Rosengång kan antingen vävas liksidigt med mönster och löst liggande trådar på båda sidor ("lös rosengång"), eller oliksidigt, med tydligt mönstrad och ripsartad rätsida och löst liggande trådar på baksidan ("bunden rosengång" eller "gubbaväv").
• Genom att lägga samman alla brickor i en bunt och spänna trådarna (varpen) mellan två punkter kan man genom vridningar få olika skäl, (mellanrummet där en del trådar lyfts upp, kallas skäl) vari man placerar en inslagstråd.

Förberedelsen av sidan tog: 210,91 ms.