Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet TREENIGHET

Definition av TREENIGHET

1. (kristendom) de tre personerna av Gud (Fadern, Sonen och Anden)
2. (överfört) trefald

Exempel på hur man kan använda TREENIGHET i en mening

• Khons bildade tillsammans med sin fader och moder en treenighet som tillbads vid templet i Thebe vid dagens Karnak.
• Nefertum var en gud i egyptisk mytologi, son till Ptah och Sekhmet, med vilka han formade en treenighet som vördades i Memphis.
• Surya bildade tillsammans med sina bröder en central treenighet bland det rika utbudet av indiska gudar.
• Provsprängningen, som var Manhattanprojektets kulmen, fick kodnamnet Trinity (treenighet), och bombens kodnamn var Gadget (pryl).
• Riktigt långt tillbaka uttrycktes budskapet om Guds treenighet också däri att strofen sjöngs tre gånger med något olika begynnelseord ("Gud vår Fader, stå oss bi", "Jesus Kristus, stå oss bi" och "Helge Ande, stå oss bi").
• Dubufe, som var lärjunge till sin far, uppträdde först 1877 med Adonis död och Flickan med krukan (Rouens museum); sedermera utställde han S:ta Cecilia (museet i Clermont-Ferrand) och en triptyk, Den religiösa och den profana musiken (museet i Amiens), Poetisk treenighet: Musset, de Lamartine och Hugo (1888), Cypris (1889) samt flera porträtt.
• Hon ska ha dyrkats av nordarabiska stammar i en treenighet vid sidan av månguden Ruda och Venusplanetens gud Atarsamain.
• Föreställningen om en treenighet av gudinnor är mycket gammal och vanlig i Europa, och går igen i föreställningen om nornorna, gracerna, moirerna och parcerna.
• Den Kapitolinska triaden var namnet på de romerska gudarna Jupiter, Juno och Minerva när dessa dyrkades i en kollektiv enhet, triad eller treenighet.

Förberedelsen av sidan tog: 94,77 ms.