Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet TYGELN

Definition av TYGELN

1. böjningsform av tygel

Exempel på hur man kan använda TYGELN i en mening

• Huvudet och bröstet är mörkt streckat på ljusbrunt till gulbrun botten och den har en vit haklapp och ofta en vit fläck ovanför den mörka tygeln.
• Att hästen går på tygeln innebär främst att ryttaren har en ständig jämn, lätt och mjuk förbindelse med hästens mun via tyglarna och bettet.
• Fjäderdräkten är svart med purpurfärgad glans, förutom vitt på en fläck ovan tygeln och den för släktet karaktistiska vita hästskoformade teckningen på bakre delen av flankerna och undre stjärttäckarna.
• Brunbröstad vipa är en liten (23 cm) vipa med vacker fjäderdräkt: rostbrun panna, svart hjässa och en gul hudflik från tygeln.
• Till skillnad från långtåsnäppan är bröstteckningen tätare, suddigare och brunare, tårna kortare, pannan ljusare, näbben och tygeln mörk samt ögonbrynsstrecket mindre utvecklat.
• Utanför häckningsdräkt är den mycket lik rallhägern, men streckningen på huvud, hals och övre delen av bröstet är bredare, ovansidan mattare brun och uppvisar dessutom vanligtvis ett blekt streck mellan öga och näbb ovan tygeln.
• I häckningstid är näbben rödaktig eller svart och tygeln gulgrön med lösa plymer från bröst och rygg.
• I ansiktet är den blå på näbbasen, tygeln och i en bar fläck kring ögat, mer färgglatt under häckningstid då den även blir mer beigefärgad på hals och undersida.
• På långt håll skiljs den lättast på längre stjärt (lika lång som halsen), närmare syns även att näbben är kortare, tygeln och näbben är gråare och strupfläcken begränsas bakåt av en V-formad kant.
• Liknande rödbrynad astrild saknar tvärbandningen undertill och den mörka tygeln, medan diamantastrilden har vit buk och kraftigt fläckade flanker.
• Den liknar västlig nikator, men skiljer sig på mindre storlek, gula strupen och tygeln samt avvikande sång, en stammande serie toner som är överraskande ljudliga, i engelsk litteratur återgivet som "p-p-p-po-keer-ko-wheeeer-pop".
• Honan saknar hanens huvudteckning och har istället matt olivgrönt på örontäckare och hjässa samt ett ljusgrått streck ovan tygeln.
• Den liknande och närbesläktade arten grönstjärtad sångtangara (Microligera palustris) är mindre kontrastrik och färgglad samt saknar både den vita fläcken under tygeln och det vita i handpennorna.
• Vidare har den en pregnant huvudteckning med svartaktig hjässida, ett gröngult centralt hjässband, långt och livligt gult ögonbrynsstreck samt svartaktigt på tygeln och i ett streck genom ögat.
• På huvudet syns kastanjefärgad hjässa och panna med ett svart längsgående centralt hjässband, ett brett, svart streck från tygeln till nacken samt ett ljusbeige ögonbrynsstreck.
• Huvudteckningen är pregnant: svartaktig hjässa, gula örontofsar och örontäckare samt vita tofsar även från tygeln.
• Ansiktet är mörkt med gråsvart kring ögat, med kort ögonbrynsstreck, brett vitaktigt mustaschstreck och gråvitt på tygeln och örontäckarna.
• Ovansidan är dämpat brun med ett otydligt ljusbeige streck ovan tygeln och ett kort ögonbrynsstreck.
• På huvudet syns ett ljusgult ögonbrynsstreck som vidgar bakåt, en smal ljusgul ögonring och sotfärgat på tygeln som sträcker sig till mörkgrå oregelbundet gulfläckade örontäckare.
• Området kring pannan är gult, tygeln ljusgul och runt ögat syns den för fågelfamiljen karakteristiska vita ögonringen.

Förberedelsen av sidan tog: 261,05 ms.