Definition & Betydelse | Svenska ordet TYGET


TYGET

Definition av TYGET

  1. böjningsform av tyg

Antal bokstäver

5

Är palindrom

Nej

5
ET
GE
GET
TY
TYG

1

101

203

17
EG
EGT
ET
ETT
ETY
EY
GE
GET


Sök efter TYGET på:



Exempel på hur man kan använda TYGET i en mening

  • Bindning (vävbindning) är begreppet för hur varp och inslag i en väv förhåller sig till varandra och binder varandra på plats i tyget.
  • Skedbredden ska mätas upp så att mitten av varpen hamnar mitt i vävstolen, annars blir tyget snett vid nertagningen eftersom varpen sitter på mitten av varpbommen och genom framknytningen placeras mitt på tygbommen.
  • Vävskedens lameller tenderar att böjas och bågna, till följd att efterkommande vävar kan få en gles linje längs med hela tyget.
  • När råsilke används blir tyget styvt på grund av råsilkets naturliga beläggning med sericin, som ger en klistrande effekt.
  • Vävlängd är som regel den längd man faktiskt ska väva i vävstolen för att få den mängd och längd av tyget som man tänkt sig när efterbehandling är gjord (till exempel tvättning eller ruggning av plädar).
  • Genom att väva rundväv i bara den ena sidan av varpen fick man därmed dubbla bredden på tyget, dock med en skönjbar skarv på mitten.
  • Bindningen ger en snett löpande linje över tyget, så kallad kypertlinje, eftersom bindepunkterna förflyttas ett steg åt sidan för varje inslag.
  • Bården kan ha varierande storlek och omfattning men kan i extremfallet också täcka hela tyget, särskilt om det är olika slags bårder som bildar tygets helhet.
  • Runt midjan/linningen utvecklas kronbladen, det vill säga tyget veckas och rynkas för att likna en blomma, nedtill avslutas kjolen med ett band.
  • Flera vävtekniker bygger just på att mönstertrådarna ligger ovanpå tyget, till exempel daldräll, munkabälte, plattväv, rosengång och upphämta.
  • Forna tiders kallmangel med stenar i stora träramar som vikter och manuell förflyttning av stenarna över tyget har i modern tid i huvudsak ersatts med varmmangel där ånga står för värmen och elektricitet driver textilierna framåt mellan valsverket som ger den släta struktur som eftersträvas.
  • När det första varvet av det vävda tyget når ner till tygbommen måste ett lager bomspröt läggas runt hela varvet för att inte snörena på bommen ska ge fula märken i tyget.
  • Vanligen sys två halvcirklar samman, eller flera trekantskilar; bäst blir fallet om tyget är så brett att en hel cirkel kan skäras till.
  • En fingerborg är ett redskap (vanligen av metall) format som en liten bägare eller hylsa, vilken vid handsömnad träs på långfingret för att skydda fingertoppen från stick när nålen sticks genom tyget.
  • Vävbredd är den faktiska bredd en väv har sedan tyget tagits ner ur vävstolen, och inte som man kan tro den bredd som man väver när varpen sitter i vävstolen.
  • Trådantal i en väv avgörs av den bredd man vill åstadkomma i tyget, men styrs också av vilket mönster man valt att väva och vilka mönsterrapporter som därmed är möjliga att göra.
  • Efter namnet på gamla Kairo, El Fustat, som var en viktig medeltida handelsplats och anges som den plats där det aktuella tyget först tillverkades.
  • Myggtjäll är en vävteknik i tuskaft med små mönstersolvade partier där bindningsmönstret ger avvikande mönster i tyget genom de flotteringar som skapas av bindningen.
  • Satinbindningen bygger på att bindepunkterna knappt syns på tyget, vilket ger ett tätt, slätt men ändå smidigt tyg.
  • Tråckling är en söm med långa glesa stygn som används för att tillfälligt göra en fåll eller sammanfogning av textilier, antingen för att underlätta långtidsförvaring utan risk för repning av tyget, eller för att möjliggöra en provning utan användning av knappnålar.


Förberedelsen av sidan tog: 195,82 ms.