Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet TYSKAN

Definition av TYSKAN

1. böjningsform av tyska

Exempel på hur man kan använda TYSKAN i en mening

• Säper kommer i sin tur av det franska ordet, chapel, som svenskan lånat in via tyskan, schappel eller scheppel, ett ord som betecknar en 'blomsterkrans', ett 'diadem' men också 'kungakrona' och 'brudkrona'.
• Ä finns också i tyskan, estniskan, võru, turkmeniskan, slovakiskan och liviskan men har inte status som egen bokstav i tyska.
• Kurbits (från latin cucurbita och tyskan Kürbis, pumpa) är en dekorativ målarkonst från Dalarna med en särpräglad dekor av fantasiväxter med stora blom- och bladknippen.
• I uttrycket sätta p för något, känt i svenskan sedan 1676, i tyskan från 1539, ursprungligen en förkortning för pest.
• Den började först användas av anglosaxiska skribenter på 600-talet, för att beteckna halvvokalen , och upptogs senare i tyskan, där det på den tiden uttalades på samma sätt.
• Språket innehåller, på grund av politiskt inflytande från de närliggande stater som har en tyskspråkig befolkning, många lånord från tyskan.
• År 1776 hade han utgett sin första bok, en samling oden, mestadels översättningar, de flesta från tyskan, det enda främmande språk han under barndomen fått tillfälle att lära.
• Fadermördare (från tyskan Vatermörder) är en skämtsam beteckning på en hög styv krage på en herrskjorta.
• Gehör (från tyskan) är förmågan att uppfatta tonhöjd med en sådan grad av medvetenhet och förståelse att man kan spela melodier utan hjälp av noter.
• Ordet är ett speciellt nordiskt uttryck och finns inte i engelskan och tyskan, trots språkens nära släktskap.
• Ett exempel på en vanlig genitivkonstruktion är mannens hus, som i tyskan uttrycks med das Haus des Mannes och i finskan miehen talo.
• Holländska och flamländska betraktas som olika dialekter av samma språk, där det flamländska ordförrådet använder fler lånord från franskan, medan det holländska ordförrådet använder fler lånord från engelskan och möjligen från tyskan.
• Genom århundradena har antalet slovenskspråkiga minskat genom språklig "germanisering" av befolkningen, då tyskan sedan tidig medeltid har varit förvaltningsspråket.
• I samband med den omfattande tyska bosättningen i slaviska områden i Centraleuropa under högmedeltiden invandrade tyska nybyggare och hantverkare, och tyskan blev ett viktigt språk i städerna i området, varför den tyska namnformen Glogau blev mer spridd.
• I standardsvenskan (rikssvenskan) förekommer inte feminint grammatiskt genus på samma sätt som exempelvis i franskan eller tyskan, där även ord utan egentligt kön ändå böjs på samma sätt som biologiskt kvinnliga ord, som franska la femme och tyska die Frau (som båda betyder ”kvinnan”).
• I övriga delar av området fortsatte det rätoromanska idiomet surmiran att härska fram till slutet av 1800-talet då tyskan började vinna allt större insteg, framför allt i norra delen, Albulatal, där numera en stor majoritet är tysktalande.
• Under 1800-talet bredde tyskan ut sig i allt fler av de omkringliggande byarna: Vid mitten av 1800-talet var hälften av befolkningen tyskspråkig, vid sekelskiftet 1900 tre fjärdedelar, och vid folkräkningen år 2000 hade endast 4 % rätoromanska som huvudspråk.
• Jakob eller Jacob är förutom i svenskan den vanliga formen även i bland annat norskan, danskan och tyskan.
• Denna blev därmed den första tryckta svenskspråkiga kokboken skriven av en kvinna, undantaget den från tyskan översatta och 1733 i Sverige utgivna En nödig och nyttig hus-hålds- och kok-bok av Susanna Egerin (1640–1713) (originalets titel Leipziger Kochbuch, först utgiven 1706).
• Murmeldjur är ett lånord från tyskan som i sin tur är bildat av de latinska orden mus montis (bergsmus).

Förberedelsen av sidan tog: 127,97 ms.