Definition & Betydelse | Svenska ordet UNIONSMEDBORGARE

Definition av UNIONSMEDBORGARE

1. (juridik) medborgare i något av Europeiska unionens medlemsländer

Exempel på hur man kan använda UNIONSMEDBORGARE i en mening

• Romfördraget förpliktigar medlemsstaterna att låta unionsmedborgare från andra EU-länder röra sig fritt inom unionen och låta dem ta anställning på samma villkor som de inhemska medborgarna, i enlighet med den fria rörligheten för personer.
• Möjligheten för unionsmedborgare att rösta i valen är en grundläggande rättighet enligt stadgan om de grundläggande rättigheterna.
• Fördraget införde också en rättighet för unionsmedborgare att få tillgång till Europaparlamentets, Europeiska unionens råds och Europeiska kommissionens handlingar.
• Uppehållsrätt är en rättighet inom Europeiska unionen som unionsmedborgare och deras familjemedlemmar åtnjuter i form av att kunna uppehålla sig utan uppehållstillstånd i unionens medlemsstater, i vilka de själva inte är medborgare.
• Alla rättsakter med allmän räckvidd översätts till de officiella språken och varje unionsmedborgare har rätt att vända sig till unionens institutioner och organ på något av dessa språk och få svar på samma språk, Unionen har begränsade befogenheter på området för språkpolitik, men kan stödja och komplettera medlemsstaternas insatser vad gäller undervisning i och spridning av medlemsstaternas språk.
• Alla unionsmedborgare samt alla fysiska eller juridiska personer som är bosatta eller har sitt säte inom unionen kan vända sig till ombudsmannen för att klaga, en grundläggande rättighet enligt stadgan om de grundläggande rättigheterna.
• I korthet innebär de gemensamma bestämmelserna att valet ska vara proportionellt på nationell nivå, att varje unionsmedborgare som är bosatt i en medlemsstat där han eller hon inte är medborgare ska ha rösträtt på samma villkor som de egna medborgarna i medlemsstaten och att valet ska äga rum i respektive medlemsstat under en eller flera av de fyra valdagar som är fastställda på unionsnivå.
• Fri rörlighet för personer är en av de fyra friheterna inom Europeiska unionen och en grundläggande rättighet som ger unionsmedborgare rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom unionens territorium, i enlighet med de villkor och begränsningar som fastställs i unionsrätten.
• Enligt unionsrätten kan unionsmedborgare välja mellan att använda ett pass eller ett nationellt identitetskort som resehandling, medan tredjelandsmedborgare i regel alltid måste medta ett pass.
• En EES-medborgare är inom unionsrätten en medborgare i något av de länder som omfattas av EES-avtalet, det vill säga antingen en unionsmedborgare eller en medborgare i Island, Liechtenstein eller Norge.
• EU-migranter har, i egenskap av unionsmedborgare, rätt att uppehålla sig i upp till tre månader i en annan medlemsstat än den där de är medborgare, utan några andra krav än innehav av en giltig resehandling (pass eller nationellt identitetskort).
• Tredjelandsmedborgare saknar i regel de rättigheter som tillkommer unionsmedborgare, däribland rätten att fritt röra sig och uppehålla sig inom unionen, till exempel för att ta anställning, driva företag eller bedriva studier i en annan medlemsstat, på samma villkor som de egna medborgarna i den medlemsstaten.
• Tillträde till anställning och verksamhet som egenföretagare kan dock begränsas i de fall sådan verksamhet enligt nationell rätt eller unionsrätten är förbehållen de egna medborgarna eller unionsmedborgare.
• Därutöver är den även tillämplig i Island, Liechtenstein och Norge genom EES-avtalet; i detta sammanhang är dessa länder och deras medborgare därför likvärdiga med unionens medlemsstater respektive unionsmedborgare.
• Uppehållskort för en unionsmedborgares familjemedlem, eller enbart uppehållskort, är en särskild typ av uppehållshandling som en tredjelandsmedborgare som är familjemedlem till en unionsmedborgare kan erhålla om de avser att tillsammans uppehålla sig i mer än tre månader i en av medlemsstaterna inom Europeiska unionen, i vilken unionsmedborgaren inte själv är medborgare.
• Förordningarna var även tillämpliga i Island, Liechtenstein och Norge samt, till viss del, i Schweiz genom EES-avtalet och andra bilaterala avtal; i detta sammanhang var dessa länder och deras medborgare därför likvärdiga med unionens medlemsstater respektive unionsmedborgare.

Förberedelsen av sidan tog: 508,83 ms.