Definition & Betydelse | Svenska ordet VAPNET
VAPNET
Definition av VAPNET
- böjningsform av vapen
Antal bokstäver
6
Är palindrom
Nej
Sök efter VAPNET på:
Exempel på hur man kan använda VAPNET i en mening
- På grund av vapnet och att han tillhörde samma släktkrets har han antagits vara farfar till Sune Andersson, stamfar till en av de svenska Lillieätterna.
- Arvid Knutsson förde i vapnet en sparre över stjärna och kallas ibland idag felaktigt för Arvid Knutsson (Drake af Intorp).
- Riktmedel (vardagligt sikte) avser inom stridsvetenskap de delar eller tillbehör till ett vapen varmed riktning sker, såsom exempelvis öppna och optiska riktmedel, vilka används för att rikta vapnet genom sikt (siktning).
- Det stora kungliga vapnet finns i två varianter, en som används i England, Nordirland och Wales och en som används i Skottland.
- Det nuvarande vapnet för Stockholms län skapades 1968 när större delen av det dittillsvarande Stockholms län lades samman med Stockholms stad (som fram till dess hade stått utanför länsindelningen och istället lytt under Överståthållarämbetet); delar av det gamla Stockholms län överfördes samtidigt till angränsande län.
- Bordurien är ett fiktivt land i Europa som förekommer i fyra serier om Tintins äventyr; dessa är Kung Ottokars spira, Månen tur och retur, Det hemliga vapnet och Tintin och hajsjön.
- Armborst består av en skaftad pilbåge med en låsmekanism för avfyrande av pilar, vilka oftast var betydligt kortare än vanliga pilar för handbågar eller, i senare varianter av vapnet, även kulor.
- Det har också sagts att de skulle härstamma från en dotter till den svenske kungen Valdemar Birgerssons utomäktenskaplige son med Jutta av Danmark, varför det första vapnet först visade tre leoparder (som ingick i Danmarks riksvapen fram till 1819).
- Detta land är omnämnt i fyra äventyr med Tintin; dessa är Det hemliga vapnet, Kung Ottokars spira, Månen tur och retur och Tintin och hajsjön.
- Blasonering är inom heraldik en beskrivning av ett vapen i text, så att man enbart med hjälp av denna beskrivning kan framställa en korrekt avbildning av vapnet.
- Utöver det gemensamma mellanstora och lilla vapnet hade de österrikiska och ungerska rikshalvorna egna heraldiska vapen.
- Det stora vapnet är enligt den i Danmark numera använda formella terminologi egentligen endast kungligt vapen, medan det lilla kallas statsvapen och är det vapen som skall användas av staten i de sammanhang som inte har direkt anknytning till kungen eller övriga kungahuset.
- Elchockvapen är en typ av mindre dödliga vapen som skickar en elektrisk stöt genom den träffade – endera genom att vapnet trycks mot en person eller genom att avlossa projektiler som är trådförbundna med skjutanordningen eller har ett eget batteri.
- Blått och gult (som representation för guld) förekom dock tidigt i heraldiska symboler för Sverige, som till exempel vapnet tre kronor, och var överlag vanliga i den medeltida heraldiken.
- Länsvapnet skall inte i sig självt krönas av någon krona, men när vapnet står för länsstyrelsen kan det krönas med kunglig krona, eftersom det då representerar en statlig myndighet.
- Inför självständigheten från Storbritannien 1979 hölls en tävling om en ny nationsflagga, där det vinnande bidraget var en flagga baserad på det koloniala vapnet.
- Ett av mynten har en vapensköld med två strängar, som också liknar vapnet som är avbildat på sonen Holmger Knutssons vapentäcke, vilket har tre strängar.
- Ovanför vapnet finns ett blått band med det nationella mottot (Dios, patria, libertad) och under vapnet ett rött band med texten Republica Dominicana i versaler.
- Ätten Läma har tidigare även blandats ihop med andra ätter som Bjälboättens oäkta gren, vilken förde två balkar i vapnet, och som därför av historiker som Claes Annerstedt felaktigt har kallats Läma.
- Karl Karlssons sonson Filip Ulfsson (Ulv) förde en sköld med ett tillbakaseende djur som tolkats som en varg, det vill säga ulv, i vapnet vilket bildat det konventionella namnet Ulv, eller Ulvätten till ätten, ett namn som medlemmarna under medeltiden inte använde.
Förberedelsen av sidan tog: 225,53 ms.