Definition & Betydelse | Svenska ordet VILDAPEL
VILDAPEL
Definition av VILDAPEL
- en växtart (Malus sylvestris), i familjen rosväxter (Rosaceae); exemplar av denna art
Antal bokstäver
8
Är palindrom
Nej
Sök efter VILDAPEL på:
Exempel på hur man kan använda VILDAPEL i en mening
- Föredragna värdväxter är relativt stora träd som olika sorters hagtornar, rönn, oxbär eller slån, men även plommon, vildapel eller i stort sett vilken rosväxtbuske eller träd kan användas om så behövs.
- Den mindre ekbocken lever främst på ek och hassel, men man kan även finna den på bok, vildapel, päron, avenbok, alm och björk.
- Han invaldes 1745 (inträde 1747) som utländsk ledamot av svenska Vetenskapsakademien och publicerades i denna akademis "Handlingar" åren 1749-50 två mindre arbeten: Beskrifning om löfmasken på vildapel, bok och törne samt Beskrivelse af 2 mærkværdige Skydrag, iagttagne ved Nysted paa Laaland.
- Risheds ängar är ett naturskönt område som präglas av öppna betesmarker med en bård av al längs ån och rikligt med vildapel, hägg och nypon på flera slänter.
- Apelbockens larvutveckling sker i döda och tunna grenar av främst vedartade rosväxter, särskilt vildapel, men även vildväxande rosor.
- På ängen växer också hassel och vildapel samt klappade askar, liksom den utrotningshotade svensk ögontröst.
- I området växer många trädslag såsom ek, tall, björk, asp, oxel, alm, ask, rönnbär, bok, vildapel och hassel.
Förberedelsen av sidan tog: 146,81 ms.