Definition & Betydelse | Svenska ordet VILDAPEL


VILDAPEL

Definition av VILDAPEL

  1. en växtart (Malus sylvestris), i familjen rosväxter (Rosaceae); exemplar av denna art

Antal bokstäver

8

Är palindrom

Nej

10
AP
DA
EL
IL
ILD
PE
VI

3

3

171
AD
AI
AL
ALE
ALI
ALL


Sök efter VILDAPEL på:



Exempel på hur man kan använda VILDAPEL i en mening

  • Föredragna värdväxter är relativt stora träd som olika sorters hagtornar, rönn, oxbär eller slån, men även plommon, vildapel eller i stort sett vilken rosväxtbuske eller träd kan användas om så behövs.
  • Den mindre ekbocken lever främst på ek och hassel, men man kan även finna den på bok, vildapel, päron, avenbok, alm och björk.
  • Han invaldes 1745 (inträde 1747) som utländsk ledamot av svenska Vetenskapsakademien och publicerades i denna akademis "Handlingar" åren 1749-50 två mindre arbeten: Beskrifning om löfmasken på vildapel, bok och törne samt Beskrivelse af 2 mærkværdige Skydrag, iagttagne ved Nysted paa Laaland.
  • Risheds ängar är ett naturskönt område som präglas av öppna betesmarker med en bård av al längs ån och rikligt med vildapel, hägg och nypon på flera slänter.
  • Apelbockens larvutveckling sker i döda och tunna grenar av främst vedartade rosväxter, särskilt vildapel, men även vildväxande rosor.
  • På ängen växer också hassel och vildapel samt klappade askar, liksom den utrotningshotade svensk ögontröst.
  • I området växer många trädslag såsom ek, tall, björk, asp, oxel, alm, ask, rönnbär, bok, vildapel och hassel.


Förberedelsen av sidan tog: 146,81 ms.