Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet VINTERSÖMN

Definition av VINTERSÖMN

1. (biologi) långvarigt sömnliknande tillstånd hos vissa djur under vintern

Exempel på hur man kan använda VINTERSÖMN i en mening

• På hösten söker den sig till bottnen av vattensamlingar som sjöar och vattendrag, där den sover vintersömn.
• I kyligare klimat sover paddan vintersömn i håligheter i klippor i närheten av vattendrag, under rötterna på barrträd och troligtvis även i bäverdammar.
• Arten sover vintersömn i snötäckta områden, men vinterdvalan är inte särskilt djup; varma dagar kan den lämna gömslet.
• Arten sover vintersömn under november till februari–april, men sömnen är inte speciellt djup; det händer ofta att jordekorren vaknar och lämnar vintervistet för ett tag.
• Man antar, baserat på andra, närbeslätade arter, att Myotis keenii parar sig på hösten innan den börjar sova vintersömn och att honorna sparar sperman i sin kropp så att den egentliga befruktningen inte sker förrän till våren.
• Hans empiriskt deskriptivt anlagda forskning behandlade huvudsakligen igelkottens och andra däggdjurs vintersömn och hypotermi (bland annat avhandlingen Über den Winterschlaf des Igels, 1935).

Förberedelsen av sidan tog: 161,50 ms.