Definition & Betydelse | Svenska ordet WID

Definition av WID

1. (ålderdomligt) äldre stavning, ersatt av vid

Exempel på hur man kan använda WID i en mening

• Anno Domini ett tusend tuhundrade Tjugu och Otta; Konungh Erich then Ellofte wid thet nampnet, then Hundrade ich Trettionde Sveriges Konungh efter Syndafloden.

• Således kunna barbariska ord brukas utan någon solecism, när det sker efter språkets art; hwaremot af de bästa och brukligaste ord blifwa solecismer…, då Språkets art wid dem icke iakttages.

• att enligt kammarkollegii registratur för den 20 november 1632 till en viss Canthor Hällender upplåtits besittningsrätten till Färriestaden wid Elfsborgh såsom ock en half Cronogård för sin boskap i Lundby mot det att han skulle Färrian oppehålla.
• ee/books?id=YLkDAAAAYAAJ&printsec=frontcover&hl=en&source=gbs_book_other_versions_r&cad=6 Matrikel öfwer Swea rikes ridderskap och adel, uppå des begäran wid 1751.
• Breides arvingar avyttrade rättigheterna 1762 till commerse- och politieborgmästaren Lorentz Tanggren, med förbehållet att fru Adelheit Breide "i sin lifstid må nyttja then uppå gården wid Landswägen stående byggning".
• Margaretha Emerentia (Mensa) Nordström, född Zethelius 21 juli 1782 i Stockholm, död 6 juli 1876 i Stockholm, var en svensk kokboksförfattare som under pseudonymen Margaretha Nylander skrev Handbok wid den nu brukliga Finare Matlagningen.
• Angerstein: Anmärkningar wid italienska bygnadssättet til förekommande af eldsvådor, Stockholm 1759.
• Det var samma träkapell som använts i Nya Lödöse till församlingen, vilket samma år skänktes av van Eijck och placerades på den nuvarande kyrkans "platz wid stora Hamnen i Norr".
• Mindre lyckad var han i sina förslag, då han i Nödige påminnelser wid tjenstehjons-stadgan (1761) yrkade, att genom särskild lag tjänstehjonen inom varje socken borde fördelas efter en viss proportion på de olika gårdarna.
• Bestämmelser om tolvmannaeder finns i landskapslagarna och de flesta lagsamlingar (stadslag och landslag) åtminstone fram till dess den ersattes med enskild värjningsed genom "Förordning huruledes med Edegånger wid Domstolarne förhållas skall" den 30 oktober 1695.
• Browallii Tankar öfwer naturkunnigheten, och huru then bör drifwas wid en academia (Stockholm, 1737).
• År 1760 utgav Carl Fredric Broocman en beskrivning av Östergötaland, och skriver där att det på Pryssgården fanns: "16 tunnors Utsäde, litet Hö, knappt Mulbete, Skog wid Augments-Hemmanet Rist i Soknen, wacker Trägård, och få Dagswerks-Torp".
• Då Judith Fischer tog avsked år 1740, rekommenderades Gustaviana Schröder som hennes ersättare den 30 maj 1740; "i anseende till dess nijt och förfarenhet i Musiquensom för det hon i många åhr wid Hof Capelet utan wedergällning uppwachtat".
• Inrikes Tidningar 17/10 1782: “Ost-Indiska Compagniets sist utgångne 3:ne Skepp, Lovisa Ulrica, Prins Gustaf och Terra Nova, kommo alla 3 til Cap de Bonne Esperance i början af förleden Maij, och afseglade därifrån den 25 i samma Månad til Canton i China, då hela Besättningen på alla 3 Skeppen woro wid hälsan.
• Predikstolen är ock af Bildthuggare-Arbete, med Frälsarens och de 4 Evangelisters bilder, hwit anstruken och förgyld: och är han till Kyrkon förärad af Hoff-Intendenten Zacharias Reenberg wid paß år 1680.
• Efter hans död utgav Carl Gustaf af Leopold Älfs dikter under titeln Strödda skalde-stycken wid särskilte tillfällen, vilket tyder på att Älf hölls i hög aktning hos denne poet.
• 500 och ser ut som en half måna, i det denna Fästning ifrån Öster til Söder och Wäster, kröker sig som en half Circel; men den öfriga delen åt Norden wid Götha Elf drager sig lik som uti en rätt linea, som des charta utwisar, hwilken uti längden ifrån Drotninge Porten i öster til stora Bommen i Wäster äro 1245 Swenska alnar, ifrån bemeldte Port till Carls Port i Södwäst äro 1738 alnar, och 1080 uti bredden, ifrån Konungs Porten i Söder til lille Bommen i Norr, räknat.
• Han sökte lagfart på den gård i Södermalm wid S:ta Catharina östre Kyrkogata i quarteret Erstabacken.
• Cederbourg har kallats "den göteborgska lokalhistoriens fader" och gav år 1739 ut den 244 sidor tjocka boken En kort Beskrifning öfwer Den wid Wästra Hafwet belägna, wäl bekanta och mycket berömliga Siö- Handel- och Stapul Staden Götheborg i 2 000 exemplar.
• I köpekontraktet av den 5 maj 1781 betonade Jonas Arnell att belägenheten var ”nästan den vackraste wid hela Bällsta Egendomen” och önskade att Melchior Eichhorn skulle uppföra en mangårdsbyggnad som kunde ersätta ”den snart förfallande Sätesbyggnaden vid Bällsta”.

Förberedelsen av sidan tog: 604,01 ms.