Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet ADELNS

Definition av ADELNS

1. böjningsform av adel

Exempel på hur man kan använda ADELNS i en mening

• Sveriges ridderskap och adels kalender (adelskalendern), Gustaf Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartavlor.
• Riddarhussekreterarens ursprungliga uppgift var att föra protokoll vid ridderskapets och adelns riksdagsförhandlingar, vilket efter ståndsriksdagens avskaffande 1866 ändrades till att föra protokoll vid adelsmötet för Sveriges ridderskap och adel.
• Vid utskrivning togs en av tio ut till krigstjänst, för adelns bönder var vissa perioder motsvarande siffra en av tjugo.
• 1566 fullbordade fortet, innehållande kungliga palatset, adelns hus, stora magasin och vidsträckta trädgårdar, allt omslutet av en omkr.
• Trolle förseglade kung Frederik I:s valakt 1523, fick tillbaka sina svenska gods 1527, var 1536 en av den skånska adelns ordförande på "herredagen" i Köpenhamn, hade Gärds härad i Skåne på förläning till sin död.
• I oktober 1715 tog hon värvning i artilleriet vid Kalmar och tjänstgjorde enligt Svenska adelns ättartavlor som korpral vid ett faktori i Kalmar 1716–1726.
• Enligt Svenska adelns Ättar-taflor, som bygger på de opålitliga Riddarhusstamtavlorna från 1760-talet, var han gift med en kvinna från Bureätten, medan Leonard Bygdén återger en icke källbelagd uppgift att han skulle ha varit gift med en Brita Brynjolfsdotter Folke som hade tillhört Bjälboätten.
• I Svenska adelns Ättar-taflor hävdades att hans far var en bonde, Lars Persson på Wallby gård i Dalby socken, medan Riddarhuset anger att fadern var Tomas Olofsson (levde 1685) som var bonde i Vappeby i Torstuna socken och häradsdomare och att dennes farfar var bonden Anders i Torshem och Vappeby i Torstuna socken.
• Den introducerade adeln i Sverige finns registrerad i ridderskapets och adelns matrikel (adelskalendern).
• Henrik Ibsen skrev i sin ungdom skådespelet Catilina, där huvudpersonen tvärtom framställs som en rättrådig rebell mot den romerska adelns korrupta oligarki.
• Som stamfader uppger Gabriel Anrep i släktens artikel i Svenska adelns Ättar-taflor, en artillerikapten i holsteinsk tjänst och konspiratör Johan Puke (1726–1756).
• Jöran Gyllenstierna af Björksund och Helgö, född 2 februari 1632 i Dorpat, död 20 oktober 1686 i Stockholm, var ett svenskt riksråd, greve och ämbetsman som medverkade i reduktionen av adelns gods.
• Tekniskt sett var även kyrkojord därmed ett slags frälsejord, men i praktiken har begreppet frälsejord främst använts om adelns jordar.
• Enligt Elgenstiernas "Den introducerade svenska adelns ättartavlor" var han son till ryttmästaren Hans Raab, som stupade i slaget vid Lützen 6 november 1632, och Beata Drake af Intorp (död 1632), dotter till ståthållaren av Skaraborg Axel Drake af Intorp och hans hustru Elisabeth Larsdotter, som var dotter till ärkebiskop Laurentius Petri Gothus.
• Det tredje ståndet var den grupp inom ståndsväsendet i europeisk historia som representerade det ofrälse ståndet, det vill säga de som vare sig stod för adelns eller kyrkans intressen.
• Han genomförde en betydande reduktion av de bysantinska stormännens domäner i Mindre Asien, varigenom den bysantinska adelns makt väsentligt minskades.
• Under denna benämning började man 1812 utta en frivillig årlig avgift av ridderskapets och adelns medlemmar.
• Bondresningen startades som en reaktion på adelns och statens svaghet, och var ett direkt resultat av de samhälleliga och ekonomiska svåra förhållandena som följde i digerdödens spår.
• Ankarström var en del av en sammansvärjning av flera adelsmän som främst var upprörda över Ryska kriget samt att kungen genom Riksdagen 1789, och den där införda Förenings- och säkerhetsakten, hade utökat sin makt och stärkt de ofrälse stånden på adelns bekostnad.
• Den nya grundlagen stärkte kraftigt kungens makt men den var även den första ståndsutjämningen i Sverige, som aktivt minskade adelns makt.

Förberedelsen av sidan tog: 646,76 ms.