Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet ATOM


ATOM

Definition av ATOM

  1. (fysik, kemi) partikel bestående av en atomkärna av protoner och neutroner kring vilken elektroner (lika många som protonerna i kärnan) kretsar; ett grundämne består bara av ett slags atomer (samma antal protoner i kärnan)
  2. (matematik) element i en partiellt ordnad mängd som täcker 0
  3. (matematik) mätbar mängd med positivt mått som inte har en delmängd med mindre positivt mått

1

Antal bokstäver

4

Är palindrom

Nej

4
AT
OM
TO
TOM

369

103

725

18
AM
AMT
AT
MAO
MAT
MO
MOA


Sök efter ATOM på:



Exempel på hur man kan använda ATOM i en mening

  • Atomnummer är, inom kemi och fysik, antalet protoner i kärnan av en atom av ett grundämne och är därmed identiskt med kärnans elektriska laddning.
  • Atomnummer är, inom kemi och fysik, antalet protoner i kärnan av en atom av ett grundämne och är därmed identiskt med kärnans elektriska laddning.
  • Polonium är det enda metalliska grundämnet vars α-modifikation har en primitivt kubisk enhetscell med en atom i.
  • vad en mycket känslig våg skulle visa om man (hypotetiskt) lade en atom av en viss isotop av det aktuella grundämnet på den, och kan mätas i enheter som kg eller u.
  • En atom (av , átomos, "odelbar") är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper.
  • Därför kan man inte skriva ner alla nollorna i en googolplex med den materia som finns tillgänglig, även om varje atom kunde omvandlas till papper och bläck.
  • Fotonerna saknar massa i vanlig bemärkelse men de har en viss rörelsemängd, och när en foton krockar med en atom kan den överföra hela sin rörelsemängd till denna och själv bli stillastående.
  • Fotonerna saknar massa i vanlig bemärkelse men de besitter en viss rörelsemängd, och när en foton krockar med en atom kan den överföra hela sin rörelsemängd till denna och själv bli stillastående.
  • Antag att de är bundna till varandra med en fjäderliknande kraft som är proportionell mot den relativa förskjutningen av en atom från jämviktsläget.
  • För att en nukleofil ska skapa en bindning donerar den ett av sina elektronpar till en partiellt positivt laddad atom eller jon, den så kallade elektrofilen.
  • Oxidationstillståndet eller oxidationsstadiet definieras som summan av positiva och negativa laddningar i en atom.
  • Den ursprungliga atomen kallas reaktant och den atom eller de atomer den sönderfaller till kallas produkt.
  • Inom kärnfysiken är en sönderfallsprodukt, eller dotterkärna, en nuklid, som är resultatet av radioaktivt sönderfall hos en atom.
  • Elektroninfångning (K-elektroninfångning, även K-infångning, eller L-elektroninfångning, L-infångning) är en process i vilken en protonrik kärna av en elektriskt neutral atom absorberar en inre liggande elektron, vanligen från K eller L-skalet.
  • Jonisationspotentialen eller jonisationsenergin är den mängd energi som behövs för att avlägsna en elektron från en ensam atom i vakuum.
  • I normalfallet bromsas positronen upp till dess den har omkring samma rörelseenergi som elektronerna i materialet, varpå den bildar en så kallad positroniumatom tillsammans med en vanlig elektron (och joniserar därmed den atom som elektronen kom ifrån).
  • Deisenhofer, Huber och Michel var de första som i detalj, atom för atom, beskrev hur olika proteiner, aktiva i den fotosyntetiska processen i vissa bakterier, var uppbyggda.
  • Deisenhofer, Huber och Michel var de första som i detalj, atom för atom, beskrev hur olika proteiner, aktiva i den fotosyntetiska processen i vissa bakterier, var uppbyggda.
  • Deisenhofer, Huber och Michel var de första som i detalj, atom för atom, beskrev hur olika proteiner, aktiva i den fotosyntetiska processen i vissa bakterier, var uppbyggda.
  • En fri radikal, eller bara radikal, är en atom eller molekyl som har oparade elektroner i den yttersta/högsta energinivån (orbitalen).


Förberedelsen av sidan tog: 578,89 ms.