Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet BIKTA

Definition av BIKTA

1. (kristendom, reflexivt) bekänna sina synder inför en präst med åtföljande tillsägande av syndaförlåtelse

Exempel på hur man kan använda BIKTA i en mening

• Ned besöker flitigt pastor Lovejoy för att bikta sig eller få hjälp; något som pastorn finner påfrestande.
• För att beveka Guds vrede så Gud inte lät sin straffdom (pesten) sprida sig från Norge till Sverige, påbjöd kung Magnus "allt folk i Sveriges rike, klerker och lekmän, gammalt och ungt, kvinnköns och mansköns", höra mässan och offra en penning till kyrkan efter förmåga till de fattiga, varje fredag fasta på vatten och bröd, bikta sig och underkasta sig botgöring och sedan ge ytterligare en penning till Gud och jungfru Maria till kyrkan och kungen.

Förberedelsen av sidan tog: 161,90 ms.