Definition & Betydelse | Svenska ordet ELEKTRONERNA


ELEKTRONERNA

Definition av ELEKTRONERNA

  1. böjningsform av elektron

Antal bokstäver

12

Är palindrom

Nej

19
EK
EL
ER
LE
LEK

1

1

3

886
AEN
AK
AKT


Sök efter ELEKTRONERNA på:



Exempel på hur man kan använda ELEKTRONERNA i en mening

  • De har det gemensamt att i atomens grundtillstånd befinner elektronerna med högst energi sig i d-orbitaler.
  • Eftersom elektronerna har elektrisk laddning växelverkar de med andra laddade partiklar via elektromagnetisk växelverkan, vilket gör dem lätta att stoppa.
  • Det elektriska fältet styr i sin tur bredden på den kanal i vilken elektronerna (eller hålen) kommer att färdas.
  • Under dessa utbrott frigörs stora mängder gammastrålning, elektroner och positroner, vilket resulterar i en extremt energirik strålning under en bråkdels sekund följt av en avtagande mängd strålning som härrör från elektronerna och positronerna som annihilerar varandra och sänder ut gammastrålning de följande minuterna.
  • De uppstår när elektronerna i ljuskällans (eller mellanliggande materias) atomer övergår från en energinivå till en annan.
  • Goeppert-Mayer hade 1948 presenterat en modell som ordnade protonerna och neutronerna i en atomkärna i en serie "skal", ungefär som elektronerna utanför kärnan.
  • De positiva jonerna drivs av det elektriska fältet mot den negativa katoden och de negativa elektronerna drivs mot den positiva anoden.
  • I normalfallet bromsas positronen upp till dess den har omkring samma rörelseenergi som elektronerna i materialet, varpå den bildar en så kallad positroniumatom tillsammans med en vanlig elektron (och joniserar därmed den atom som elektronen kom ifrån).
  • Om den accelererade laddningen är elektroner och vandrar in i ett P-dopat område, kommer elektronerna att förändra det P-dopade ämnets karaktäristik så att det uppför sig som om det vore N-dopat.
  • Periodens nummer motsvarar antalet huvudkvanttal som förekommer hos elektronerna i grundämnenas atomer, eller antalet elektronskal som används enligt Bohrs atommodell.
  • Inom kemin innebär aromaticitet att en molekyl har en cyklisk (dvs ringformad) struktur med pibindningar i resonans med varandra (elektronerna i pi-bindningarna är delokaliserade).
  • Bohrs atommodell är den av Niels Bohr 1913 uppställda teorin för atomen enligt vilken elektronerna rör sig i cirkulära banor runt atomkärnan, där centripetalkraften ges av coulombkraften och rörelsemängdsmomentet är kvantiserat till ett heltal gånger Plancks konstant, nh/2π.
  • I M-skalet börjar det bli allt mer komplicerat – där finns det tre olika energinivåer (först fylls undernivån med 2 elektroner, sedan mellannivån med 6 elektroner, men innan den översta energinivån i M-skalet fylls börjar elektronerna fylla den understa energinivån i N-skalet med 2 elektroner, sedan kan elektronerna fortsätta att fyllas på i M-skalets översta energinivå upp till 10 elektroner).
  • Om en gas värms tillräckligt mycket separeras elektronerna från atomkärnorna, och ett plasma bildas.
  • Genom att skicka fotoner på elektroner kunde han visa hur elektronerna rörde sig och att ljuset fått en ny våglängd.
  • Alltså måste elektronerna kunna vandra från anodytan till katodytan för att en metall skall kunna korrodera.
  • Detta är inte en helt slumpmässig rörelse eftersom elektronerna påverkas av ömsesidig repulsion och dessa elektroner sägs vara "delokaliserade".
  • När elektronerna under sin färd kolliderar med gasmolekyler exciteras dessa som snabbt (inom några nanosekunder) och återgår till sitt grundtillstånd.
  • Mer specifikt har elektronerna i den vita dvärgens materia blivit degenererade av den höga tätheten.
  • Fenomenet förklaras teoretiskt av att elektronerna vid tillräckligt låga temperaturer parar ihop sig till Cooper-par.


Förberedelsen av sidan tog: 403,04 ms.