Definition, Betydelse, Synonymer & Anagram | Svenska ordet FONETIK

Definition av FONETIK

1. vetenskapen om hur ljud används i språk

Exempel på hur man kan använda FONETIK i en mening

• Den ägnar sig åt att beskriva språkljud bland annat hur de bildas (talproduktion), deras fysikaliska egenskaper (akustisk fonetik) och hur de uppfattas och förstås (talperception).
• The International Phonetic Association, IPA (på franska: L’Association Phonétique Internationale; översatt: Internationella fonetiska förbundet), är en organisation för främjandet av forskning kring fonetik och relaterade områden.
• Professorn i fonetik, Henry Higgins, slår vad om att han kan slipa bort blomsterflickan Elizas gräsliga londondialekt så att hon istället talar belevat.
• Han intresserade sig tidigt för fonetik och nyare strömningar i språkvetenskapen, och introducerade både moderna tekniska hjälpmedel – inspelningsapparatur, oscilloskop och liknande – för studiet av språkljud samt moderna strukturalistiska idéströmningar för analys av språkstrukturen.
• Disciplinen är tvärvetenskaplig och bygger på kunskaper i lingvistik, fonetik, psykologi och medicin.
• De möjliga uttalsvarianterna av ett enskilt ord fastställs av språkets basala ljud - foner, och den disciplin inom lingvistiken som studerar dessa kallas för fonetik.
• Morpekanskan och läejesboa avviker tydligt från svenskan i fonetik, ändelser, ordförråd och grammatik.
• Han dechiffrerade också de fornturkiska piktogrammen i Orchon 1893 och studerade de indoeuropeiska språkens fonetik.
• Weske publicerade estniska folksånger, det estniska språkets fonetik och rättsstavningssystem samt forskningsresultat om jämförande finsk-ugrisk språkvetenskap och finsk-ugriska språks kontakter med slaviska språk.
• Modulationsteori, inom fonetiken en allmän teori om talets natur, framförd i vetenskapliga artiklar med början 1994 av professorn i fonetik vid Stockholms universitet Hartmut Traunmüller (född 1944).
• I modersmål och engelska undervisades hon av den blivande språkforskaren Olof Gjerdman, vars intresse för stilistik och fonetik kom att bli avgörande för hennes val av fortsatta studier.
• Sigurd började sin forskarkarriär inom fonetik och fonologi men arbetade inom såväl grammatik och lexikografi som språkvetenskapens historia.
• Sweet grundlade sina vetenskapliga studier vid Oxfords universitet, blev bland annat filosofie hedersdoktor vid Heidelbergs och juris hedersdoktor vid Glasgows universitet samt (1907) ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala, men fick i sitt hemland endast en docentur i fonetik och detta först 1901.
• Gombocz författarskap omspänner ungersk, finsk-ugrisk och altaisk etymologi och ljudhistoria, fonetik och allmän språkvetenskap.
• Hans författarskap, mestadels tidskriftsartiklar, behandlar huvudsakligen nordisk språkhistoria, fonetik, litteratur och metrik.
• Hans forskningsområde var dialektologi, semantik, etnografi, allmän språkvetenskap, grammatik, lexikologi, språkfilosofi, språkteknologi, fonetik och historisk lingvistik med särskild inriktning på turkspråk (särskilt tatariska) och han har även undersökt Orchonskrift.
• I slutet av 1940-talet utlyste Lunds universitet två professurer, en i fonetik och en i jämförande språkforskning.
• År 1988 disputerade hon i fonetik på Stockholms universitet och fortsatte sedan att ägna sig åt forskning i ämnet, särskilt om akustisk fonetik samt talets perception och prosodi.
• Artikulatorisk fonetik är den del av fonetiken som beskriver artikulationen (talproduktionen) av språkljud, det vill säga hur man använder sig av talorganen för att producera olika språkljud.
• Navarro Tomás bearbetade främst den spanska fonetiken i betydande arbeten som Manual de pronunciación española (1918, 3:e upplagan 1926) men grundlade även en vetenskaplig baskisk fonetik med Pronunciación guipuzcoana (1925).

Förberedelsen av sidan tog: 239,52 ms.